Den tyska regeringen planerar en större översyn av hur landets produktion av grön vätgas finansieras. Samtidigt väntas fokus flyttas mot import av vätgas från länder med billigare förnybar energi. Det bekräftade Hanna Schumacher, chef för vätgas- och gasinfrastruktur vid Ekonomiministeriet (BMWK), under konferensen Hydrogen Megatrend i Berlin denna vecka.
– Vi kommer att se mycket noggrant över finansieringsramen. Vi vill inte riva upp allt, men eftersom uppbyggnaden av vätgassektorn inte har gått så bra som vi hoppats, är det rimligt att justera systemet, sade Schumacher enligt nyhetssajten Clean Energy Wire.
Hon tillade att vissa beslutsfattare i Tyskland fortfarande är "traumatiserade" av de höga kostnaderna för tidigare satsningar på förnybar energi – uppskattningsvis 20 miljarder euro per år.
– Vi måste föreslå styrmedel som trovärdigt visar att kostnaderna är under kontroll. Instrument som inte kan garantera detta är uteslutna från diskussionen, sade hon.
Flera stödsystem under omprövning
Uttalandet kom bara dagar efter att regeringen öppnat för ansökningar till den andra omgången av sitt Carbon Contracts for Difference (CCfD)-program, som omfattar 6 miljarder euro i stöd till energiintensiva industrier som vill gå över till vätgas, biomassa, koldioxidinfångning eller förnybar energi.
Utöver CCfD har Tyskland flera andra aktiva stödprogram för vätgasutveckling:
- H2Global, ett importsystem för grön vätgas från hela världen, med 2,6 miljarder euro avsatta till 2026.
- Hy2Infra, inom EU:s Important Projects of Common European Interest (IPCEI), där förbunds- och delstatsregeringarna tillsammans satsar 4,6 miljarder euro.
- Stöd på upp till 30 miljoner euro per projekt till tyska företag som investerar i vätgasproduktion utomlands, under förutsättning att vätgasen exporteras till Tyskland.
Schumacher betonade att den nuvarande regeringen, ledd av förbundskansler Friedrich Merz, vill lägga större vikt vid att sänka systemkostnaderna för inhemsk produktion. Det handlar bland annat om att utnyttja överskottsel från vindkraft till elektrolys samt att placera anläggningar strategiskt för att undvika dyra elnätsutbyggnader.
Importer och blå vätgas på agendan
Förra veckan godkände regeringen även ett utkast till Hydrogen Acceleration Act, en lag som ska snabba upp tillståndsprocesser för både produktion, import, lagring och infrastruktur för grön vätgas.
Samtidigt markerade Schumacher att den nya regeringen sannolikt kommer att gå längre än den tidigare Scholz-regeringen i att prioritera import av vätgas.
– Vi kommer att fokusera mer på import, kanske ännu mer än den förra regeringen, eftersom det totalt sett är mer kostnadseffektivt, sade hon.
Hon öppnade också för att regeringen nu kan inkludera blå vätgas – framställd ur naturgas med koldioxidavskiljning – som en del av den tyska vätgasstrategin.
– Ett ensidigt fokus på grön vätgas är inte vår linje. Grön vätgas är en del, men blå eller annan lågutsläppsvätgas kan också spela en roll för att pressa priserna, sade Schumacher.
Kostnadskontroll viktigare än snabbhet
Schumachers uttalanden markerar en tydlig kursändring i tysk vätgaspolitik. Efter flera år av starkt fokus på inhemsk produktion vill regeringen nu undvika att upprepa tidigare kostnadsexplosioner inom energiomställningen.
– Det kan vara klokt att inte göra saker så snabbt eller i så stor omfattning, utan att istället se till att det vi faktiskt gör lyckas, sammanfattade hon.
Den tyska omställningen till vätgas har hittills gått långsammare än planerat. Flera projekt har försenats av höga kostnader, brist på tillstånd och flaskhalsar i elnätet. Med ett nytt fokus på import hoppas regeringen nu kunna kombinera kostnadskontroll med en snabbare uppskalning av vätgasekonomin.
Källa: Clean Energy Wire / Oilprice.com
