Den globala handeln skakas av nya tullar och politiska konflikter, där den nordiska och europeiska skogsindustrin påverkas direkt. Under 2025 och 2026 har USA, under president Donald Trump, infört en rad handelspolitiska åtgärder som förändrar förutsättningarna för export av trävaror, papper och massa.
Utvecklingen beskrivs som en av de mest omfattande omställningarna av internationell handel på senare år, där tullar och motåtgärder snabbt förändrar spelplanen för industrin.
Tullar slår mot centrala exportvaror
De aktuella tullnivåerna visar tydligt hur olika delar av skogsindustrin påverkas. Massa exporteras fortsatt tullfritt med 0 procent, medan papper och kartong beläggs med 10 procent. Samma nivå gäller för sågade trävaror och råvara av barrträ.
För andra träprodukter inom den så kallade HS44-gruppen ligger tullarna på 15 procent.
Samtidigt riktar USA kraftiga tullar mot flera stora handelspartner. Kanada möter tullar på 35 procent, även om vissa produkter inom frihandelsavtalet USMCA undantas. Brasilien drabbas av upp till 50 procent i tullar på papper och kartong, medan Kina fortsatt omfattas av höga tullnivåer i ett utdraget handelskonfliktläge.
EU och USA i fortsatt dragkamp
Relationen mellan EU och USA präglas av både förhandlingar och hot om motåtgärder. I mars 2026 röstade Europaparlamentet för att gå vidare med genomförandet av ett handelsavtal, men med ändringar för att säkerställa att USA följer överenskommelsen.
Samtidigt har EU förberett motåtgärder motsvarande 93 miljarder euro i amerikansk import om förhandlingarna misslyckas.
Under 2025 präglades relationen av snabba kast. USA införde först tullar på upp till 30 procent mot EU, vilket senare justerades ned till 15 procent efter förhandlingar. Trots detta kvarstår osäkerheten kring framtida nivåer och villkor.
– Den här typen av snabba förändringar skapar betydande osäkerhet för exportindustrin, framgår av underlaget från finländska branschorganisationen Metsäteollisuus ry.
Utredningar och nya handelshinder
Parallellt med tullarna driver USA flera utredningar som kan leda till ytterligare handelshinder. En så kallad Section 301-utredning riktas mot länder med misstänkt överkapacitet, inklusive EU och flera asiatiska ekonomier.
En annan utredning fokuserar på produkter som misstänks vara tillverkade med tvångsarbete och omfattar ett 60-tal av USA:s största handelspartner.
Dessutom pågår en Section 232-utredning om import av trävaror och dess påverkan på USA:s nationella säkerhet. Resultatet kan bana väg för ytterligare tullar på träprodukter.
Samtidigt har USA infört administrativa förändringar i tullhanteringen. Företag måste nu själva ansöka om återbetalning av vissa tullar via nya digitala system, vilket ökar den administrativa bördan.
Effekter för Sverige och Europa
För Sverige, där skogsindustrin är en central exportnäring, innebär utvecklingen både direkta och indirekta konsekvenser. USA var 2024 den tredje största exportmarknaden för svensk skogsindustri.
Även när vissa produkter undantas från tullar påverkas handeln genom högre kostnader i leverantörskedjor, valutafluktuationer och minskad efterfrågan.
Dessutom riskerar globala handelsflöden att omdirigeras. Om exempelvis kanadensiska eller brasilianska exportörer möter högre tullar kan konkurrensen öka på andra marknader, inklusive Europa.
Utvecklingen sammanfaller med ett mer fragmenterat handelssystem där geopolitiska överväganden väger tyngre än tidigare.
Källa: Metsäteollisuus ry
Fakta:
USA:s handelspolitik bygger på flera lagar, där Section 232 används för att motivera tullar av säkerhetsskäl och Section 301 för att hantera handelsobalanser. Dessa verktyg har fått ökad betydelse i takt med att globala handelskonflikter har intensifierats.
