De sitter, sträcker på sig och rör sig – men inte riktigt som vi. Estela Pérez Luque vid Högskolan i Skövde forskar på hur virtuella människor kan bete sig mer mänskligt. Med hjälp av hennes forskning kan vi designa säkrare och mer bekväma bilar.
– De virtuella människor som används i dagens simuleringar rör sig ofta stelt och orealistiskt. Min forskning fokuserar på att utveckla dem så att de beter sig mer som vanliga människor. På så sätt fångar vi också upp naturliga skillnader som finns mellan olika människor, säger Estela Pérez Luque.
Virtuella människor måste spegla mångfalden
Utvecklingen av virtuella människor är tänkt att efterlikna våra kroppars sätt att röra sig, men i dagsläget är de inte riktigt i mål. Ett exempel är att en lång förare och en kort förare justerar en stol på helt olika sätt – något som dagens simuleringar har svårt att representera. Resultatet blir kostsamma prototyper och designändringar och ibland osäkra bilar. Estela Pérez Luques forskning gör designprocessen bättre och säkrare.
– Just nu måste de som designar bilinteriörer ofta justera saker manuellt, baserat på magkänsla. Det gör resultaten mindre tillförlitliga. Jag vill göra digitala verktyg så pass tillförlitliga att de kan reducera de fysiska tester som görs idag, säger Estela Pérez Luque.
Mer realism in i fordonsdesignen
I sin forskning visar Estela upp flera resultat som kan göra fordonsdesign både enklare och mer tillförlitlig. Hon har tagit fram metoder för att ställa in virtuella människor på ett enhetligt sätt, utvecklat verktyg som väger samman komfort, ergonomi och säkerhet för personer i olika storlekar och skapat modeller som mer träffsäkert kan förutse hur vi faktiskt sitter och rör oss i ett fordon.
En av de viktigaste lärdomarna i Estelas forskning kom när hon började studera hur människor faktiskt rör sig.
– Jag blev överraskad av hur mycket variation det finns i mänskliga rörelser, även vid mycket enkla uppgifter. Om du ber tio personer att sträcka sig efter samma reglage i en bil kommer de alla att göra det på olika sätt: snabbare, långsammare, rakare eller mer bågformat. Det gjorde det klart för mig att istället för att sikta på en ”perfekt” förutsägelse av en rörelse behöver vi modeller som kan fånga denna mångfald, säger Estela Pérez Luque.
Från bilar till tåg och flygplan
I framtiden vill Estela testa sina metoder tillsammans med designers och ingenjörer även utanför bilvärlden.
– Nästa steg är att förfina och testa mina metoder ihop med industrin, för att se hur metoderna kan förbättra företags arbetssätt och deras slutprodukter. Utöver bilar kan metoderna också tillämpas inom andra industrier, som flygplan, tåg eller byggmaskiner, säger Estela Pérez Luque.
Teknik som passar människor
Kärnan i Estelas arbete är en enkel princip:
– För mig handlar det alltid om människorna. Jag vill att min forskning faktiskt ska göra skillnad, jag vill hjälpa designers och ingenjörer att skapa teknik som verkligen tar hänsyn till och passar hur vi rör oss, lever och interagerar. Det innebär att alltid ha verkliga mänskliga behov i centrum.
Källa: Högskolan i Skövde
