På den danska Östersjö-ön Bornholm planeras Europas första energiö – en nyckelanläggning som ska knyta samman flera länders elnät med hjälp av havsbaserad vindkraft. Projektet, som beslutades av det danska parlamentet tillsammans med Tyskland år 2020, beräknas kosta omkring fem miljarder euro.
Planen är att tre stora havsbaserade vindparker ska byggas utanför Bornholm fram till år 2030. Tillsammans väntas de ha en effekt på drygt tre gigawatt, motsvarande elförsörjningen för upp till fyra och en halv miljon hushåll.
På ön ska två konverterstationer byggas – en för Danmark och en för Tyskland – där växelströmmen från vindparkerna omvandlas till likström som kan transporteras längre sträckor utan större energiförluster. Via undervattenskablar leds elen sedan till Själland och Mecklenburg-Vorpommern. Kabelkapaciteten ska uppgå till två gigawatt för Tyskland och en komma två gigawatt för Danmark. Planerna inkluderar även en Power-to-X-anläggning som kan omvandla vindkraft till vätgas, vilket skulle ge ytterligare flexibilitet i energisystemet.
Effektivare vindkraft och nya jobb på Bornholm
En central poäng med energiöar är att de gör det möjligt att bygga vindparker längre ut till havs, vilket minskar den så kallade skuggeffekten. När flera parker ligger för nära varandra tappar de bakomliggande turbinerna upp till trettio procent av sin effektivitet.
– Med energiöar kan vi placera vindparker längre från kusten, undvika skuggeffekten och därmed göra energiproduktionen mer effektiv, säger Søren Møller Christensen, vd för Baltic Energy Island, enligt PresseBox.
För Bornholm kan satsningen också innebära en välbehövlig ekonomisk injektion. Fisket har tappat i betydelse och turismen räcker inte för att bära hela öns framtida utveckling. Enligt projektets planer kan omkring niohundra nya arbetstillfällen skapas och cirka tvåtusen nya invånare lockas till ön.
Samtidigt finns en lokal oro. En del boende vill se kompensation för störningar under byggtiden och uttrycker farhågor kring naturpåverkan. En opinionsundersökning visar dock att två tredjedelar av Bornholms befolkning stödjer projektet. – Vi är noga med att se till att ön får direkta fördelar, till exempel genom nya jobb, försörjningstrygghet eller satsningar på utbildning och innovation, säger Møller Christensen till PresseBox.
Tvist om finansiering bromsar projektet
Trots de ambitiösa planerna har projektet tillfälligt stoppats. I början av 2025 satte den danska statliga nätoperatören Energinet, med regeringens stöd, byggarbetena på paus. Skälen är både juridiska och ekonomiska.
– Det är oklart vilket land som i händelse av en störning ska stå för förlusterna för operatörerna. Tekniskt är projektet absolut genomförbart, säger Stefan Kapferer, vd för den tyska nätoperatören 50Hertz, enligt PresseBox. Han påpekar att rör redan lagts ned och att kablar har beställts.
En annan konflikt gäller finansieringen. Ursprungligen var tanken att Danmark skulle stå för kostnaden av vindparkerna, medan de båda ländernas nätoperatörer skulle dela på investeringarna i kablar och konverterstationer. Men eftersom Tyskland väntas ta emot den större delen av elproduktionen växer kritiken mot att danska skattebetalare ska stå för en oproportionerlig del av kostnaden.
Erfarenheterna från en misslyckad upphandling i Nordsjön 2024 har också påverkat. Då erbjöd Danmark inga statliga subventioner, men inga investerare visade intresse. – När politiken beslutade om byggandet av energiöarna var man övertygad om att havsbaserad vindkraft inte längre behövde stöd, men upphandlingen i Nordsjön har visat att så inte är fallet – på grund av stigande kostnader för finansiering och material, säger Møller Christensen till PresseBox.
För att rädda projektet planerar den danska regeringen nu att införa ett nytt stödsystem i form av så kallade differenskontrakt. Det innebär att staten garanterar en fast ersättningsnivå, och om elpriserna stiger får producenterna betala tillbaka en del av vinsten. Totalt planeras statliga stöd på tre komma sju miljarder euro.
Kan bana väg för fler energiöar i Europa
Bornholm Energy Island betraktas som ett pilotprojekt för en helt ny typ av gränsöverskridande energiinfrastruktur i Europa. Liknande satsningar diskuteras på Gotland, Åland och Saaremaa, samtidigt som Danmark planerar en konstgjord energiö i Nordsjön.
Enligt en studie från Elia Group kan omkring femhundra gigawatt havsbaserad vindkraft utnyttjas ekonomiskt i Nordsjön, Östersjön, Irländska sjön och Atlanten. Bara i Östersjön finns potential att öka kapaciteten från dagens fem gigawatt till nittiotre gigawatt.
– Projektet är komplext eftersom två nationella lagstiftningar och EU-rätten är inblandade, säger Thorsten Schneiders, chef för Virtuella institutet för smart energi vid Tekniska högskolan i Köln, enligt PresseBox. Han framhåller samtidigt att just därför är satsningen så viktig. – På pilotprojekt som detta kan vi lära oss hur vi kan realisera framtida energiöar snabbare, billigare och mer pålitligt.
EU har redan markerat sitt stöd genom att bidra med sexhundrafyrtiofem miljoner euro från programmet Connecting Europe.
Källa: PresseBox
