Handelsrelationerna mellan USA och Kina befinner sig i ett fortsatt spänt läge. Den 11 juni meddelade USA:s president Donald Trump att ett nytt avtal slutits mellan de båda länderna för att säkra tillgången till kritiska råvaror. Bakgrunden är Kinas nya exportpolitik, som redan har skapat stora utmaningar för västerländska företag. Samtidigt väcker Kinas villkorade export av sällsynta jordartsmetaller nya farhågor – nu kopplas kraven även till känsliga företagsuppgifter.
Ett växande antal företag rapporterar att Kina kräver affärshemligheter i utbyte mot att få köpa sällsynta jordartsmetaller och specialmagneter. Enligt Financial Times har det kinesiska handelsministeriet börjat kräva detaljer om produktionsprocesser och konfidentiella kundlistor som en del av ansökningsförfarandet för att få exporttillstånd för dessa råvaror.
Kina kopplar råvaruexport till krav på känslig företagsinformation
– Det handlar nu mer om att få information på officiell väg än om att försöka stjäla den, säger Frank Eckard vid den tyska magnettillverkaren Magnosphere till tidningen.
Processen är relativt ny. I april 2025 meddelade Kina att man stoppar exporten av vissa sällsynta jordartsmetaller och magneter, och att företag måste genomgå ett formellt prövningsförfarande för att få exporttillstånd. Det här har skapat påtaglig oro inom en rad branscher, från bilindustri och rymdteknik till halvledarföretag och försvarsindustri.
En dominerande roll på råvarumarknaden
Kinas inflytande över marknaden för kritiska råvaror är omfattande. Landet står för omkring sextio procent av den globala produktionen av sällsynta jordartsmetaller, men kontrollerar närmare nittio procent av den globala bearbetningen. Det innebär att även råvaror som bryts i andra länder ofta skickas till Kina för förädling. Denna dominans har länge setts som en strategisk sårbarhet i västvärlden.
Råvarorna det handlar om är avgörande för produktionen av modern teknik – allt från elektronik och elmotorer till vindkraftverk och avancerade vapensystem. Kina drar särskild nytta av övergången till fossilfri energi. Bland de ämnen som redan omfattas av exportrestriktioner finns antimon, wolfram och skandium.
I april 2024 införde Kina också begränsningar på export av ämnen som gallium och germanium. Då angav Peking att beslutet var ett svar på amerikanska exportbegränsningar av viss elektronik. Kinas agerande har enligt bedömare gett landet ett betydande förhandlingsövertag.
Som ett svar har Europeiska unionen lanserat lagstiftningen Critical Raw Materials Act, vars syfte är att minska beroendet av Kina och säkra försörjningen av strategiskt viktiga råvaror.
Förhandlingar med osäkert utfall
President Trump meddelade nyligen att Kina gått med på att åter exportera magneter och sällsynta jordartsmetaller till amerikanska företag. I gengäld kommer USA inte att begränsa uppehållstillstånd för kinesiska studenter, något som Trump tidigare hotat med.
– Vårt avtal med Kina är klart, skrev Trump på sin plattform Truth Social.
Men huruvida avtalet kommer att hålla är osäkert. I maj 2025 ingick de två länderna ett liknande avtal, som snabbt föll samman när nya tullar infördes. Förhandlingsläget beskrivs som oförutsägbart.
– Det känns som att vi förhandlar i cirklar, säger Myron Brilliant, rådgivare vid DGA-Albright Stonebridge Group och tidigare verksam i den amerikanska handelskammaren, till New York Times.
– Man trappar upp, man trappar ner – men i slutändan kommer vi ingenstans.
Samtidigt växer oron bland företag i USA och Europa för att Kina genom sina nya exportkrav kan samla in affärskritisk information. I takt med att västländerna satsar på grön omställning och teknisk suveränitet ökar insatserna i det geopolitiska spelet om råvaror.
Källa: Financial Times
