Pålhandboken ska bli den ultimata guiden för grundläggare

Pålkommissionen bildades 1959 under en tid då miljonprogrammen byggdes och då motorvägar och motorvägsbroar anlades. På bilden: Bygget av Tensta 1969. FOTO: Jonas Ferenius

Genom åren har Pålkommissionen släppt 107 rapporter som stöd för byggare och entreprenörer. Nu är två stora nyheter på gång. Den ena är en anvisning för dimensionering av betongfyllda stålrörspålar kallad ”Samverkanspålar Stål-Betong”.

– Sedan ska vi för första gången släppa en Pålhandbok. I den ska hundratalet rapporter inom pålning sammanfattas. Det blir en väldigt stor handbok, säger Olle Båtelsson, ordförande för Pålkommissionen.

b
Olle Båtelsson är ordförande för Pålkommissionen.
FOTO: Privat

Pålkommissionen bildades 1959 inom Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och utgör ett forum för diskussion och utveckling inom pålgrundläggning – och sedan några år även inom stödkonstruktioner. Kommissionens medlemmar består av byggande verk, entreprenörer, konsulter, tillverkare, forskningsinstitut och utländska företag. 

Pålkommissionen är inte längre ansluten till IVA.

Varför bildades Pålkommissionen?

Det skedde under en tid då miljonprogrammen byggdes och då motorvägar och motorvägsbroar anlades. Vid den tiden hade man inte riktigt grepp om metoder och tillräcklig ekonomi i de grundläggningssätt som användes. Då började ingenjörerna samla sig i en pålkommission för att jobba med den typen av frågor, säger Olle Båtelsson.

Vad är Pålhandboken?

– Det är det största projektet vi någonsin har haft. I den sammanfattas hundratalets rapporter. Där finns också nya teorier, miljöaspekter, arbetsmiljöaspekter, nya material och metoder. Vi räknar med att kunna börja publicera innehållet kapitelvis under året.

Har det funnits någon pålhandbok tidigare?

– Det fanns ju en slags pålhandbok som gavs ut under 90-talet av SGI, Statens geotekniska institut. Men den här blir betydligt mer omfattande och betydligt mer fokuserad på dimensioneringsfrågor.

Det innehåller bland annat dimensioneringskapitel, projekteringskapitel, undersökningskapitel, omgivningspåverkan, kontroll, riskhantering och upphandling. Så den kommer att täcka betydligt mer än vad andra liknande handböcker någonsin har gjort.

b
Pålkommissionen arbetar med forskning och utveckling och ger regelbundet ut rapporter. Bild från pålningsarbete i Hyllie i Malmö.
FOTO: PEAB Grundläggning

Blir det en tryckt upplaga?

– Nej, tanken är att vi ger ut den digitalt och kapitelvis. Sedan har vi möjlighet att komplettera och ge ut nya versioner. Till exempel när vi inarbetar den nya eurokoden, säger Olle Båtelsson.

Pålkommissionen har hittills givit ut 107 rapporter. Rapporten med nummer 107 har fått titeln ”Sponthandboken 2018”. Den kommer nu i en uppdaterad version i år med fler exempel och flera kompletteringar.

– Den har varit efterlängtad av branschen. När första upplagan såldes ut bestämde vi att det inte skulle tryckas några fler utan vi inväntade den nya versionen, säger Olle Båtelsson.

Tanken är att även Sponthandboken ska digitaliseras och därmed kunna uppdateras löpande.

Det är också möjligt att det i framtiden inte blir så många nya pålkommissionsrapporter utan arbetet kommer i stället att vara inriktat på att revidera Pålhandboken och Sponthandboken.

En rapport med nummer 108 är däremot på gång under våren.

– Den heter ”Samverkanspålar Stål-Betong”, och är en anvisning för dimensionering av betongfyllda stålrörspålar. Materialen måste samverka och töja sig lika och rapporten visar hur man kan beräkna att betongen och stålet bär lasten tillsammans, säger Olle Båtelsson.

Påkomissionen kommer att fortsätta sitt arbete med forskning och utveckling.

Det som gör oss unika är att vi både har entreprenörer, konsulter, beställare, leverantörer och högskolor som medlemmar i Pålkommissionen i dag.

Alla stretar åt samma håll och delar frikostigt med sig av kompetens och kunskaper, säger Olle Båtelsson.