Svårt för svenska industriföretag att införa cirkulära affärsmodeller

Johan Frishammar och Vinit Parida. Foto: Johan Baggström/Tomas Bergman

Det finns många hinder i svensk industri för att utveckla och skala upp cirkulära affärsmodeller. Hindren består i bland annat svårigheter att utnyttja ny digital teknik, bristfälliga partnernätverk och höga initiala investeringskostnader.  Det skriver Vinit Parida och Johan Frishammar, professorer i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet i en ny rapport.

En cirkulär affärsmodell syftar till att skapa ekonomiskt värde samtidigt som miljömässig påverkan minimeras. Det kan till exempel handla om att leverera återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara produkter med lång livslängd som är lätta att reparera.

En cirkulär affärsmodell kräver ofta att företag samarbetar med andra i ett så kallat ekosystem för att skapa värde. Inom ramen för detta ekosystem delar de med sig av information och/eller immateriella rättigheter (uppfinningar, design, varumärken med mera).

– Cirkulära affärsmodeller är viktiga för att svensk industri ska klara den hållbara omställningen, men även för att svenska företag ska vara konkurrenskraftiga även framöver, säger Johan Frishammar i ett pressmeddelande.

Rapporten baseras på en analys av totalt 167 forskningsartiklar och därtill en stor mängd praktiska exempel på cirkulära affärsmodeller som svenska företag valt att dela själva, genom exempelvis årsredovisningar eller via webben.

– Historiskt har Sverige framstått som ett föregångsland inom hållbarhet. Det är därför lite paradoxalt att det finns så många och starka hinder för att införa cirkulära affärsmodeller i svensk industri. Vi är nog inte sämre än andra länder, kanske till och med bättre. Men svensk industri har ändå en lång väg att gå mot ökad cirkuläritet, säger Vinit Parida

De två forskarna identifierar tre huvudsakliga hinder för att införa cirkulära affärsmodeller i svensk industri:

- Att misslyckas med att använda framväxande teknologier, att involvera kunder och att skapa värde tillsammans med ekosystemaktörer utgör barriärer för cirkulärt värdeskapande.

- Underutvecklade tjänsteleveransorganisationer och brist på externa partnernätverk utgör barriärer för att leverera värde.

- Höga initiala investeringskostnader, svårigheter att utforma en hållbar intäktsmodell och svårigheter i att förutse och motverka risker utgör hinder för att fånga värde.

Forskarna menar att deras genomgång visar att svenska industriföretag arbetar aktivt med att skapa nya typer av värdeerbjudanden och intäktsmodeller. De stärker sin kompetens, till exempel genom att utveckla nya metoder för storskalig dataanalys, och de skapar nya typer av samarbeten. Men svensk industri ligger fortfarande bara i startgroparna, betonar de. De två forskarna känner inte till något stort svenskt industriföretag som har ersatt sin linjära affärsmodell med en cirkulär affärsmodell.

Rapporten innehåller ett antal praktiska förslag på hur industriföretagen kan motverka eller mildra de nämnda barriärerna och förstärka de satsningar som redan pågår. Johan Frishammar och Vinit Parida menar att industrin i stor utsträckning kan påverka sina egna förutsättningar men att även offentliga satsningar är viktiga.

– Det kan röra sig om till exempel offentligt stöd via riktade FoU-program och proaktiv koordineringav nätverk, säger Vinit Parida.

Rapporten har publicerats via Entreprenörskapsforum.