Explosiv befolkningstillväxt
Afrikas befolkning har ökat från 227 miljoner år 1960 till över en miljard människor i dag – varav dryga 60 procent är under 25 år – och förväntas växa till två miljarder år 2050.
Befolkningsökningen skapar utrymme för ekonomin att växa i motsvarande takt. Men brist på möjligheter för unga riskerar i stället att resultera i instabilitet och oro.
Du har en yngre befolkning som kan explodera när som helst. De törstar efter politiska rättigheter, de törstar efter ekonomiska möjligheter, säger den kamerunske sociologen Francis Nyamnjoh.
Fattigdom och ojämlikhet
Andelen av Afrikas befolkning som lever under fattigdomsgränsen minskade enligt Världsbanken från 54,7 procent år 1990 till 41,4 procent 2015. Samtidigt finns stor ojämlikhet både inom och mellan länder. Exempelvis lever 77,6 procent av Madagaskars befolkning i fattigdom jämfört med 3,4 procent av invånarna i Gabon.
Ojämlikheten mellan länder är lika extrem som i Asien medan ojämlikheten inom länder är lika extrem som i Latinamerika, säger den togolesiske ekonomen Kako Nubukpo.
Christophe Cottet, ekonom på den franska biståndsmyndigheten AFD, tillägger att det på flera områden dessutom saknas tillförlitliga data.
Anmärkningsvärt nog saknas siffror över ojämlikheter gällande ärvda förmögenheter, en central fråga i Afrika.
Förlorade år
Den afrikanska tillväxten tvärbromsade i början av 1980-talet som en konsekvens av en skuldkris och långivarnas efterföljande krav på strukturanpassningsprogram. Kurvor över kontinentens BNP-utveckling visar att återhämtningen tog två decennier.
Någonting allvarligt hände i Afrika, med 20 förlorade år. Men det går inte att förneka att det som sker nu är mer positivt, säger Cottet.
Internationella valutafondens och Världsbankens så kallade strukturanpassningsprogram utgjorde en uppsättning krav som ställdes på låntagande stater, däribland avregleringar, privatiseringar och nedskärningar av de offentliga utgifterna. Nubukpo menar att de hårt kritiserade programmen "slog sönder tillväxtmotorerna".
De betonade det kortsiktiga på bekostnad av investeringar i utbildning, sjukvård och kunskap, säger han.
Kolonial ekonomi
Stora delar av Afrika är fortfarande beroende av jordbruk och råmaterial.
Vi är kvar i den koloniala modellen. I praktiken är Afrika fortfarande en producent och exportör av råvaror, säger Nubukpo.
Som exempel tar han bomull. 97 producent av den bomull som produceras i Afrika exporteras utan vidareförädling, den fas där störst värdeökning sker och flest jobb skapas.
Jean-Joseph Boillot, ekonom på den franska tankesmedjan Iris, menar att kontinenten måste utveckla sina lokala industrier och skydda dem från konkurrens utifrån.
Men det här undermineras av stormakterna som strävar efter frihandel. Kina, Indien och Väst vill fortsätta att kunna sälja sina egna produkter.
Korruption och maktkoncentration
Enligt organisationen Transparency International återfinns 20 av världens 40 mest korrumperade länder i Afrika söder om Sahara. Korruptionen utgör, i kombination med ojämlik fördelning, enligt experter den kanske största bromsklossen för kontinentens ekonomi.
Afrika utvecklas inte för kontinenten sitter fast i en fälla av förmögenhetskoncentration, och de allra rikaste är Afrikas ledare, säger Nubukpo.
Nyamnjoh pekar på att fler grupper måste få vara med och påverka samhällsutvecklingen.
Det borde finnas större utrymme för inkludering, för att höra de ungas röster och kvinnornas röster.
