HM:s vd Karl-Johan Persson tjänade drygt 158 miljoner kronor 2017, inklusive kapitalinkomster. Rederijätten Stenas vd Dan Sten Olsson tjänade drygt 165 miljoner och Lundbergföretagens koncernchef Fredrik Lundberg nästan 490 miljoner.
Det är visserligen tre vd:ar som sticker ut ur mängden, konstaterar LO i sin årliga rapport. Genomsnittet för Sveriges 50 toppdirektörer, där endast fyra kvinnor ingår, landade på 21,6 miljoner kronor 2017.
"Farlig utveckling"
Men bara det motsvarar ändå 83 löner för vårdbiträden, 80 löner för städare eller 59,2 löner för industriarbetare. Ett rejält hopp från 55,1 industriarbetarlöner 2016, kommenterar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Och samtidigt säger de till oss när vi kommer in i avtalsrörelse att det inte finns något löneutrymme för mer än 2,5 procent. Det är en ohygglig omoral från den här gruppen.
Inkomstklyftorna var som lägst i början av 1980-talet, då vd:arna på de svenska storföretagen hade inkomster motsvarande drygt nio industriarbetarlöner i genomsnitt, enligt Thorwaldsson. Nu är skillnaderna större än någonsin.
Topp en procent tar ungefär tolv procent av våra inkomster och det är en farlig utveckling på många sätt, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Jämförs med varandra
Med på listan över vad LO i rapporten kallar makteliten finns ytterligare 150 personer utöver de 50 toppdirektörerna. Det handlar om vd:ar för mediebolag, statliga bolag, politiker och högt anställda inom kommuner och landsting.
Till exempel tjänade Telias vd Johan Dennelind drygt 17 miljoner konor 2017.
Tyvärr har de här personerna börjat jämföra sig med varandra i stället för med sina anställda, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Själv tjänar han motsvarande 3,5 industriarbetarlöner – 103 000 kronor i månaden. Det är en väldigt hög inkomst, erkänner han.
Men förut var inkomsten på den här posten högre, eftersom man även fick arvoden vid sidan av. De arvoden jag får för att vara Folksams ordförande blir i stället löneavdrag här på LO, säger Thorwaldsson.
Företagen blir större
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson är åtta på vd-listan med en årsinkomst på drygt 33 miljoner kronor. Bland företagets anställda finns olika åsikter om den ökande klyftan mellan industriarbetares och toppdirektörers löner.
Företagen blir ju större. Så det är väl lämpligt, säger Andreas Johansson, som arbetar på Volvofabriken i Torslanda i Göteborg.
Hans kollega Lars-Erik Neikter tycker annorlunda.
De största klyftorna behöver vi inte. Ska vi få ett bättre samhälle, så måste det vara lite mer utjämnat. Det vet vi, säger Neikter.
Utjämna klyftor
I överenskommelsen mellan Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står det att en ny skattereform ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. Men enligt LO får de 50 toppdirektörerna i stället 67 000 kronor i sänkt skatt per person och månad om värnskatten slopas som föreslagits.
Eventuella inkomster av kapital är inräknade i maktelitens löner. Men inte i industriarbetarnas.
Det är tyvärr inte möjligt att ta fram. Men jag kan säga att om vi hade gjort det hade det inte blivit någon skillnad, hävdar Karl-Petter Thorwaldsson.
