Klimataktivister tar nu till en ny strategi för att försöka tvinga fram skarpare klimatpolitik via domstolarna. FN bedömer att det i dagsläget finns åtminstone 1 550 sådana rättsfall i 38 länder. Det skriver Bjørn Lomborg som är chef för Copenhagen Consensus Center i en debattartikel i SvD.
Dramatiska klimatåtgärder i rika länder ger mycket liten effekt, eftersom tre fjärdedelar av utsläppen kommer från utvecklingsländer. Rättsfall i Nederländerna och Tyskland dock att domstolar kan driva igenom hårdare klimatpolitik än den som valts på demokratisk väg.
Domstolsvägen är snarare ett sätt att runda demokratin, och ge makten åt dem som inte lyckats samla demokratiskt stöd för sin sak. Detta underminerar demokratin. När likaledes välmenande domstolar ger dem vad de vill ha, öppnar de en Pandoras ask full av likartade rättsprocesser. Då kan även andra särintressen runda demokratin, och driva sin sak direkt i domstol, oavsett om målet är bättre vägar, fler lärare i skolan, eller skattefinansiering av cancermedicin som i dag anses för dyr.
Studier visar att ett genomförande av Parisavtalet kommer att hålla kvar fler människor i fattigdom fram till 2030. Om hårdare klimatpolitik drivs igenom via domstolarna så fastnar ännu fler i fattigdom, till följd av långsammare ekonomisk tillväxt, menar i debattartikeln. Klimatpolitik via domstolarna är inte en nödåtgärd för att tvinga demokratier att rädda planeten.
