Inställningen till finansiellt risktagande varierar bland landets privata skogsägare, och detta påverkar avverkningsviljan. Det visar Mats Andersson i en avhandling från SLU. Mer riskbenägna är till exempel de som utför mycket skogsvårdsarbete själva och de som ägt fastigheten under kortare tid.
Omkring hälften av all svensk skog är i privat ägo. Kunskap om dessa skogsägares bakgrund, vilka mål de har med sitt ägande och hur de agerar på skogsmarknaden är värdefull för bland annat skogsägarföreningar och skogspolitiska beslutsfattare.
Privatskogsägarna är en grupp som blivit alltmer heterogen, bland annat genom en ökande andel kvinnor och utbor. Mats Andersson har i sitt doktorsarbete undersökt hur inställningen till risktagande påverkas av skogsägarens bakgrund och fastighetens beskaffenhet och hur denna inställning i sin tur påverkar avverkningsbeslut.
Med hjälp av en enkätstudie, där privata skogsägare i Västerbottens och Västernorrlands län bland annat fick ta ställning till fiktiva erbjudanden om virkesförsäljning, delade Mats Andersson in skogsägarna i tre kategorier efter inställning till finansiell risk: riskbenägna, riskneutrala respektive riskundvikande.
Skogsägarens bakgrund visade sig påverka inställningen till risktagande. Sannolikheten att en skogsägare är risksökande avtar till exempel ju längre tid denne ägt fastigheten. Passiva skogsägare är också mindre riskbenägna än genomsnittet.
Resultaten visar också att risksökande skogsägare vidtar avverkningar i högre utsträckning än andra, medan de som är riskundvikande oftare tenderar att behålla sitt kapital i form av stående skog. Skogsägarnas subjektiva bedömningar av risk och avkastning i olika investeringsalternativ visar att skogsägarna generellt har en god tilltro till den avverkningsmogna skogen som investeringsalternativ jämfört med andra investeringar.
Mats Andersson avhandling visar att skogsägarens inställning till risk kan användas som en delförklaring till vilka beslut som fattas. Sambandet mellan olika skogsägarkategorier och inställningen till risktagande kan också användas till att förklara tidigare funna samband mellan personliga egenskaper och avverkningsbeslut. Äldre skogsägare och ägare av mindre fastigheter har exempelvis lägre avkastningskrav än genomsnittet, vilket minskar villigheten att avverka.