Tidigare i våras erhöll Nordic Mines miljötillstånd för guldgruvan Laiva i finska Brahestad. Samtliga nödvändiga tillstånd för att påbörja gruvproduktionen är därmed på plats. Produktionsstart planeras till nästa vår.
- Vi kommer att ha alla delar på plats och monterade under andra kvartalet 2011 för att då börja göra tester och inleda brytningen. Ser man till intäkter är målet att ha ett positivt kassaflöde från och med tredje kvartalet, säger vd Michael Nilsson till beQuoted.
Förberedelserna med att bygga upp infrastruktur och industrianläggning i Laiva är i full gång. En ny väg som ska bära de 50 ton tunga kvarnleveranserna har iordningsställts. Vattenfall har dragit in en ny kraftmatning på 20 kilovolt till området.
- Sen ska det byggas kontor och verkstadslokaler, kross, malmlager och anrikningsverk, fortsätter Michael Nilsson.
För att nå den uppsatta produktionstakten på 3,7 ton guld per år ska det framtida anrikningsverket processa 250 ton malm per timme, motsvarande 2 miljoner ton malm per år. Produktionstakten innebär en årlig brytningstakt på 10 miljoner ton berg i Laivas dagbrott.
Malmen som bryts i dagbrottet deponeras i malmlager och mals sedan till en finkornig vattensuspension. Lösningen forslas vidare till laktankar där cyanid används för att lösa ut guldet.
Europaparlamentet vill nu att det ska tas fram ett förslag om förbud för användning av cyanid i gruvindustrin. Anledningen är en olycka i en rumänsk guldgruva för tio år sedan då 100.000 kubikmeter cyanidhaltigt vatten läckte ut i Donau.
- Skulle Europaparlamentets förslag bli verklighet kan det komma att påverka framtida projekt. Men vi har redan ett miljötillstånd för Laiva och jag ser det som högst osannolikt att de finska, eller några andra västeuropeiska länders myndigheter för den delen, skulle dra tillbaka beviljade miljötillstånd, säger Michael Nilsson och fortsätter:
- Vi har i Laiva mer än väl uppfyllt den EU-reglering kring cyanidhantering som togs fram 2006 och som har implementerats i Norden. Men implementeringen har kommit olika långt i EU:s medlemsländer, vilket lyser igenom i parlamentets debatt.
Michael Nilsson berättar att Nordic Mines kommer att sälja guldet som produceras i Laiva i form av så kallade Doré-tackor. Det handlar om tackor á 30 kilo styck med inslag av silver och koppar. Fördelen för Nordic Mines är att bolaget får betalt för nästan hela guldvärdet.
- Doré-tackornas guldinnehåll kommer att ligga runt 75 - 80 procent. Vi har fått offerter på 99,6 procents betalning för guldet, vilket är det underlag vi använt. Raffinaderierna gör sin vinning på kopparn och silvret, berättar Michael Nilsson och fortsätter:
- Alternativet är att använda flotation och producera ett guldkoncentrat. Men betalningen för koncentratet är normalt en bit under guldvärdet. Mot det ska man ställa att vi får ta investeringar och driftskostnader för framställningen av tackorna.
Nordic Mines har tagit fram en detaljerad brytningsplan som sträcker sig sex fulla produktionsår. Enligt Michael Nilsson handlar det i realiteten om fler produktionsår då det kommer att vara något lägre produktion från första början. Planen tar hänsyn till en sjunkande produktion på slutet.
- Det är den plan bankernas konsulter skrivit under på, men vi räknar med att den sjunkande produktionen kommer att hamna väsentligt längre fram i tiden i praktiken, säger han.
Enligt den lönsamhetsstudie som publicerades tidigare i våras uppgår malmreserven i Laiva till 11,7 miljoner ton, med 1,9 gram guld per ton. Totalt handlar det om 22 ton guld som vid dagens guldpris betingar ett värde på ungefär 6,7 miljarder kronor.
Studien har genomförts av det oberoende konsultföretaget Hatch på uppdrag av Standard Bank, en av finansiärerna till projektet. Slutsatsen är att Nordic Mines har en återbetalning i Laiva-projektet även vid en halvering av dagens guldpris.
- Sett till aktuellt guldpris har vi en årlig intäktssida på nästan en miljard kronor och kostnader på runt 300 miljoner kronor, fortsätter Michael Nilsson. Återbetalningstiden på projektfinansieringen vid dagens guldpris ligger på under ett år.
Michael Nilsson ser en risk i ett fallande guldpris men säger att bolaget kommer att säkra intäkterna till dess att lånen är betalda.
- Det är stora marginaler i det här projektet, ovanligt stora även internationellt sett. Det beror på att det är ett relativt stort projekt och det är ett dagbrottsprojekt som görs till låg kostnad.
Investeringarna i Laiva beräknas uppgå till 700 miljoner kronor. Efter årets två emissioner som inbringade 180 miljoner kronor kommer Nordic Mines att behöva ytterligare 400 miljoner kronor för att köra projektet i hamn.
Michael Nilsson kan inte kommentera tidsramarna för finansieringen men säger att Standard Bank dirigerar ett bankkonsortium som håller på att sätta ihop projektfinansieringen.
Samtidigt som Nordic Mines fortsätter med förberedelserna inför gruvstarten i Laiva har guldpriset fortsatt stiga till nya rekordnivåer. Michael Nilsson menar att priset trycks upp av fonder som investerar i fysiskt guld som komplement till finansiella instrument.
Han är inte orolig att den aktuella skuldkrisen i Europa ska hota Laivas finansiering, utan ser snarare en möjlighet för guldpriset att stärkas ytterligare:
- Skulle det i den europeiska skuldkrisens spår resultera i ett minskat förtroende för statsobligationer och andra finansiella instrument kan man tänka sig att den här utvecklingen kommer att accentueras, med ett stigande guldpris som följd, avslutar Michael Nilsson.
