Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att öka. Det framgår av nyutgiven officiell statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
Sedan 1980-talet har virkesförrådet ökat med 26 procent i slutavverkningsskog (i dag 213 skogskubikmeter per hektar) och sju procent i gallringsskog (i dag 134 skogskubikmeter per hektar). Notabelt är en ökning med 56 procent i plant- och ungskog, främst orsakad av att fler grövre träd nu får stå kvar när skogen slutavverkas.
– Ur ett skogsbruksperspektiv är det värdefullt att vi får virkesrikare skogar, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen vid SLU. Det är också tillfredställande att den ökade miljömedvetenheten slår igenom i siffrorna.
För att virkesförrådet ska fortsätta att öka måste skogens tillväxt vara högre än den totala avgången av skog, det vill säga avverkningen plus den mängd skog som dör av naturliga orsaker. Skillnaden mellan dessa har minskat under senare år och ligger för närvarande på cirka tio miljoner skogskubikmeter per år på den brukade produktiva skogsmarken. De viktigaste orsakerna till detta är ökade avverkningar och effekter från stormarna Gudrun och Per. Detta har också medfört att ökningstakten för virkesförrådet inte har varit lika kraftig under 2000-talet jämfört med de föregående decennierna.
Årets temaavsnitt i publikationen Skogsdata 2011 handlar om fält- och bottenskiktvegetation i Sveriges skogar. Med Riksskogstaxeringens detaljerade vegetationsinventering kan tillstånd och förändringar under de senaste 20 åren studeras för många växter i skogslandskapet.
– Den minskning av blåbärsris vi kan se har skett i norra Sverige och renlav minskar främst i medelålders skog i norra Norrland samt i äldre skog i Svealand, berättar Jonas Dahlgren vid SLU som författat temaavsnittet. Husmossa ökar i yngre och medelålders skog i hela landet. Jonas Dahlgren betonar dock att ytterligare analyser behövs för att hitta orsakerna till dessa förändringar.
