Kartåsens avfallsanläggning ett samarbete för framtiden

Överblicksbild på biogasanläggningen i bakgrunden och förvätskningsanläggningen i framkant. Foto: Backgårdens bygg
Överblicksbild på biogasanläggningen i bakgrunden och förvätskningsanläggningen i framkant. Foto: Backgårdens bygg
Backgårdens bygg gjuter bottenplattan till den mottagningshall som ”ingredienserna” ska tippas i och blandas ihop innan de trycks in i rötkammarna. Foto: Backgårdens Bygg
Backgårdens bygg gjuter bottenplattan till den mottagningshall som ”ingredienserna” ska tippas i och blandas ihop innan de trycks in i rötkammarna. Foto: Backgårdens Bygg
Det går åt mycket armering till all grundläggning för biogasanläggningen samt förvätskningsanläggningen. Totalt har bygget förbrukat cirka 250 ton armering, 3000 m3 betong och 6000 meter betongpålar. Foto: Backgårdens bygg
Det går åt mycket armering till all grundläggning för biogasanläggningen samt förvätskningsanläggningen. Totalt har bygget förbrukat cirka 250 ton armering, 3000 m3 betong och 6000 meter betongpålar. Foto: Backgårdens bygg

En av Sveriges största anläggningar för flytande biogas är just nu under byggnation vid Kartåsens avfallsanläggning. Det är Göteborgs Energi som tillsammans med Lidköpings kommun investerar 140 miljoner kronor. Totalt kommer anläggningen att producera biogas som räcker till cirka 5 000 personbilar som kör 1 500 mil per år. Anläggningen, som kommer att bli bland de första i världen för flytande biogas, ligger cirka fyra kilometer öster om Lidköpings tätort och kommer att vara i full produktion i början av juni i år. Projektet består av två delar och är ett samarbete mellan Lidköpings kommun, Göteborg Energi och Swedish Biogas International.

Ett samarbete i flera delar
Samarbetet består i att Swedish Biogas International har byggt, äger och driver en produktionsanläggning för biogas och ansvarar från råvara fram till uppgraderad biogas. Denna anläggning är redan i produktion sedan årsskiftet. Därefter tar Göteborg Energi och Lidköping kommun vid och förvätskar biogasen till flytande biogas för regional distribution respektive komprimerar för lokal distribution. Från och med början av juni i år kommer denna anläggning att vara i produktion. Sammanlagt har kommunen fått drygt 33 miljoner i bidrag från naturvårdsverket och projektet ses som ett naturligt steg i  kommunens miljösatsningar.

Alla mark-, grundläggnings-, och elarbeten för biogasanläggningen vid Kartåsens avfallsanläggning är utförda av Backgårdens Bygg.
– Backgårdens del i uppförandet är på 15 miljoner kronor av den totala investeringen som uppgår till 160 miljoner kronor, berättar Mic Möller som är projektledare på Backgårdens Bygg.

Varje år kommer de båda anläggningarna tillsammans att producera 60 gigawattimmar biogas. Det motsvarar den mängd bensin och diesel som behövs för att driva 5 000 personbilar som kör 1 500 mil per år.
– Biogasanläggningar har byggts på flera håll i världen men denna anläggning är unik i sitt slag då det bara finns 3 stycken i världen. Anläggningen skall inte bara producera biogas utan även kyla ner det till vätskeform, säger Mic Möller på Backgårdens Bygg.

Biogas
Biogas är ett förnybart bränsle och en effektiv energikälla som ingår i ett naturligt kretslopp och därför inte bidrar till att späda på växthuseffekten. Biogas är idag det mest klimatvänliga fordonsbränslet men kan även användas och elproduktion eller uppvärmning.

Biogas består till största delen av metangas som är en brännbar gas som kan utvinnas på många olika sätt. Om gasen hämtas ur jordskorpan kallas den naturgas och kommer den från rötning av restprodukter kallas den biogas.
Biogas kan produceras av en rad olika restprodukter, exempelvis från hushåll, livsmedelsindustri och jordbruk. Med hjälp av bakterier och mikroorganismer rötas materialet till biogas i en syrefri miljö i stora kammare.

Råvaran till biogasanläggningen vid Kartåsens avfallsanläggning är huvudsakligen industriella rena restprodukter från livsmedelsindustrin i Lidköping med omnejd samt en filliknande restprodukt från spritfabriken i Lidköping.
Den filliknande restprodukten tillförs för att hjälpa förruttnelseprocessen i rötkammaren.

Innan råvarorna matas in i rötkammaren sönderdelas de och blandas. Blandningen värms sedan till 38°C och pumpas in i rötkammaren. Vid produktionen blir det även en rötrest i form av biogödsel som pumpas vidare till en biogödselbrun, för att sedan användas som gödsel på åkrarna.

Biogasen leds via en gasledning till en uppgraderingsanläggning där den förädlas och renas för att öka metanhalten så att gasen kan användas som fordonsbränsle.

Flytande gas
Efter att gasen fått fordonsgaskvalitet, det vill säga att den innehåller minst 97 procent metan, överförs en del till flytande form vilket innebär att den kyls ner till -163°C .

Flytande biogas är med andra ord nedkyld, kondenserad metan och innehåller mer energi per volymenhet än biogas i gasform. Då metan överförs till flytande form koncentreras energin per liter cirka 600 gånger jämfört med den energi som finns i gasform vid atmosfärstryck. Detta är en stor fördel och skapar utökade möjligheter både för att köra tunga fordon på biogas och för att lagra och transportera gasen mer effektivt.

Fakta
I biogasanläggningen som ägs av Swedish Biogas International omvandlas vegetabiliska restprodukter till uppgraderad biogas, som sedan kondenseras till flytande biogas (LBG) i den närliggande anläggningen som ägs av Göteborg Energi och Lidköpings kommun. Lidköping Biogas förser även lokala växtodlare med biogödsel som möjliggör ekologisk och uthållig växtodling i ett slutet kretslopp.
Råvara 60 000 ton/år
Produktion av uppgraderad biogas 6 miljoner Nm3/år
Produktion av biogödsel 50 000 m3/år
Investering 80 mkr, varav 17 mkr som Klimp-bidrag
Den producerade biogasen reducerar utsläpp av CO2 med drygt 14 000 ton/år

Restprodukter som kan användas i biogasanläggningen:
Vallgröda
Sekunda spannmål
Frityrolja
Potatisskal
Gödsel
Slakteriavfall
Organiskt hushållsavfall
Diverse restprodukter från livsmedelsindustrin