De senaste åren har gruvbolagen stått i kö för att starta produktion i Sverige. Nu har bromsen slagit till. Men branschen är delad.
Intresset för att starta nya gruvor i Sverige har svalnat. Åren 2010-2012 fick Bergsstaten in cirka 200 ansökningar om undersökningstillstånd om året. Förra året rasade det till 130 ansökningar.
- Hittills i år har intresset varit ännu lägre än motsvarande period 2013, säger Åsa Persson, handläggare på Bergsstaten.
Förklaringen bedöms vara bristen på finansiering. Kina, den viktigaste marknaden för metaller, har haft en utveckling som mattats av och priser på metaller har fallit den senaste tiden. Det har lett till att investerare avvaktar, och inte vill satsa på ett riskfylld projekt som prospektering inför en gruva innebär.
- Det är extremt svårt just nu i hela världen att hitta kapital till mer riskfyllda projekt. Samtidigt finns det företag som LKAB, som tjänar jättemycket pengar. Det är en komplicerad bild, säger Anton Löf, analytiker på Intierra RMG.
På gruvbolaget LKAB flödar fortfarande optimismen:
- Behovet av metaller ökar, främst på grund av utvecklingen i Kina. Och så småningom kommer Indien också, som startar från en väldigt låg nivå, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB.
Branschorganisationen Svemin ser heller ingen anledning att revidera sina prognoser. Häromåret kom en rapport där Svemin spådde 10 000-15 000 nya jobb i svenska gruvor de närmaste 15 åren, och ytterligare några tiotusen jobb som en effekt av det. Vd Per Ahl gissar att det 2030 finns 25 metallgruvor i drift i Sverige, mot dagens 16.
-Det man ser är att vi har återkommande upp- och nedgångar, och just nu har vi en nedgång. Men ur ett långsiktigt perspektiv har det inte hänt så mycket. Metallpriserna är i snitt ungefär tre gånger högre än för tio år sedan. Jag ser inte annat än att det kommer att fortgå, med det behov av metaller som finns i världen, säger Per Ahl.
(TT)
