Inom EU börjar man nu diskutera konsekvenserna av att Storbritannien som är en av de största nettobetalarna försvinner, skriver Helsingforstidningen HBL.
Tidningen hänvisar till en färsk rapport räknar den europeiska tankesmedjan Jacques Delors-institutet med att Storbritanniens utträde skapar ett glapp på uppskattningsvis tio miljarder euro per år i EU:s budget som uppgår till 155 miljarder.
- Om EU behåller utgifterna på nuvarande nivå och fortsätter att finansiera projekt som britterna lämnar stiger summan till 17 miljarder, skriver HBL
Tio miljarder motsvarar hela EU:s utrikesbudget, och dessutom anslagen för immigration, konsumentpolitik och kultur. Alternativt betyder tio miljarder euro hela forskningsbudgeten plus fonderna för asylsökande, migration och integration.
Det finns tre huvudlinjer för att täcka finansieringsunderskottet.
Länderna som blir kvar kan öka sin andel. Det drabbar alla, men slår särskilt hårt mot Österrike, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Deras betalningsandel stiger i vilket fall som helst eftersom de i likhet med Storbritannien får rabatt på sin medlemsavgift.
Rabatten är knuten till den sänkning som Margaret Thatcher förhandlade fram för Storbritannien år 1984, och när britterna försvinner så försvinner också rabatten.
De andra alternativen är att EU anpassar budgeten till inkomstminskningen, eller stannar för en blandad modell som innehåller både höjda avgifter och lägre utgifter.
En fjärde linje kan också bli aktuell. En kommitté ledd av förre EU-kommissionären Mario Monti föreslår en totalrevision av EU:s budget. Men eftersom den bland annat innehåller skatter som skulle gå direkt in i EU:s budget blir det nog en lång process innan den blir verklighet, om den någonsin blir det.
