Under veckan beräknas 700 000 anställda på hundratals tyska fabriker gå ut i korta så kallade varningsstrejker. Det är ett återkommande inslag när tyska avtalsförhandlingar går in i slutfasen.
IG Metall kräver utöver ett lönelyft på 6 procent att medlemmarna ska få möjlighet att under en tidsperiod gå ned från 35 till 28 timmars arbetsvecka för att kunna ta hand om barn och äldre.
Stora klyftor
Kraven kommer efter en stark ekonomisk period för Tyskland. Fast som i många andra länder i väst har löneökningarna inte tagit fart, trots en tajt arbetsmarknad med rekordlåg arbetslöshet och sektorer där det är svårt att fylla vakanser.
Bedömare räknar med att lönekravet kommer att falla tillbaka i förhandlingarna. Jämfört med svenska avtalsförhandlingar är stora klyftor mellan krav och utfall i Tyskland snarare regel än undantag.
Historiskt har det varit mer gummiband i deras krav, säger Veli-Pekka Säikkelä, avtalssekreterare på IF Metall.
Fast han hoppas på framgång för sina tyska kollegor, bland annat för att det skulle stärka den svenska industrins position gentemot den tyska och samtidigt lyfta tysk köpkraft.
Efterfrågan skulle kunna öka och då kan också löntagare i andra länder plocka ut något mer. Då får man i gång ekonomin, säger Säikkelä.
Från arbetsgivarhåll höjs dock ett varningens finger, särskilt vad gäller kravet på möjlighet till arbetstidsförkortning med sju timmar per vecka.
Utan löneavdrag är det ju ett yrkande om 20 procents löneökningar, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Om de är seriösa med det kravet är det så klart en väldigt besvärlig förhandling som ligger framför dem, tillägger han.
"Väldigt fartblinda"
De tyska arbetsgivarna har förklarat arbetstidskravet olagligt och har hotat med att gå till domstol.
Tar man in det här arbetstidskravet skulle jag säga att facken har blivit väldigt fartblinda, säger Weihe.
Han varnar samtidigt för konsekvenserna av den hotande tyska storstrejken. Enligt Weihe köper svensk industri insatsvaror från Tyskland för över 35 miljarder kronor per år och ett avbrott i leveranserna skulle snabbt skapa problem.
Det är inte så att man håller ett stort lager av komponenter (i Sverige). De levereras ju kontinuerligt, i samma takt som man förbrukar insatsvarorna.
