Forskning om älgens magbakterier ger svar på hur mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial
Inom ramen för en internationell forskargrupp studerar KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson bakteriefloran i älgens mage som ett steg på vägen mot nya biobränslen. Arbetet är viktigt, anser duon.
– Tyvärr har första generationens bioetanol fått så mycket kritik i Sverige att vi håller på att missa genombrottet för andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.
För skogsnäringen anses älgen mest vara ett problem. Nu kan det bli ändring på det. Älgen, och främst då dess inre myller av magbakterier, kan bidra till utvecklingen av nya produkter baserade på skogsbiomassa.
Ny KTH-forskning om älgens magbakterier ger nämligen en inblick i hur dessa mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial och visar på möjligheter att förbättra hållbara processer för förädling av skogsråvara och även ta fram helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge.
– Syftet med vårt arbete är att visa de möjligheter som finns för förädling av skogsråvara. Det kan i ett senare skede innebära framtagandet av helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge, som till exempel bioplaster eller miljövänliga förnybara kemikalier. Framförallt så kan studien leda till effektivare och billigare produktion av andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg, en av de två forskarna och verksam vid skolan för bioteknologi vid KTH.
