Svensk basindustri har framtiden för sig, bara den ges rätt förutsättningar. I dag hämmas tillväxten av dyra och tidskrävande tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samt höga arbetskraftskostnader i jämförelse med våra konkurrentländer. En ny rapport för Industriarbetsgivarna lyfter fram olika scenarier för basindustrins utveckling. Slutsatsen är att basindustrin kan växa i Sverige genom att dra lärdomar från Finland, Tyskland och Österrike, skriver forskaren Nima Sanandaji på DI Debatt.
Svensk basindustri är effektiv och ligger i global framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. Exempelvis har närmast hela massa- och pappersproduktionen i landet arbetat med certifierade miljöledningssystem sedan början av 2000-talet och i gruv- och stålindustrin sker en omfattande satsning på fossilfritt stål med målsättningen att ersätta kol med vätgas i produktionsprocessen. Betongindustrin utvecklar tekniker för koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. Flera av basindustrins företag har engagerat sig i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige, med målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Tyvärr hämmas basindustrierna i sin ambition att växa. Mellan åren 2005 och 2017 minskade basindustrins produktionsvärde i fasta priser med 7 procent i Sverige.
I länder som är jämförbara med Sverige, såsom Finland, Tyskland och Österrike, så har man lyckats uppnå en positiv tillväxt inom basindustrin under samma period. I Finland steg produktionsvärdet med 5 procent, i Tyskland med 7 procent och i Österrike med 13 procent under perioden.
I rapporten ”Från stagnation till renässans för basindustrin – vilken väg väljer Sverige?”, som presenteras i dag, redogör jag för olika scenarion för basindustrins framtida utveckling i Sverige fram till 2030. Jämförelser görs med ett scenario där värdeskapandet i basindustrin följer samma utvecklingstrend som har rått mellan 2005 och 2017.
