Regeringen saknar helhetsgrepp för landsbygden, möjligheterna i den gröna industrialiseringen tas inte till vara. Det anser LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som också kritiserar planerna på en kilometerskatt.
Landsbygden riskerar att drabbas särskilt hårt av klimatkris, arbetslöshet och industrinedläggningar. Men det är också på landsbygden flera delar av lösningen finns. Det skriver Helena Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Thorwaldsson i en debattartikel i Dagens Industri.
-Det finns en väldigt stor potential på landsbygden som regeringen gör alldeles för lite med, säger han och tillägger:
-Vi vill sätta ljuset på att politiken tar hänsyn till att Sverige är ett stort land, det finns många människor som är oroliga för framtiden, inte minst på glesbygden.
Den kilometerskatt som utreds på uppdrag av regeringen lyfts fram som ett exempel på att regeringen inte tar hänsyn till hur Sverige ser ut. När tunga lastbilar beskattas på körda kilometer är risken stor att företag och verksamheter ytterligare koncentreras till storstäder där transportsträckorna är kortare befarar LO och LRF.
-Det tycker vi är självmål. Regeringen tar inget helhetsgrepp, istället håller man snarare fast vid fossilsamhället som vi har. Det är naturligtvis vansinne, säger Thorwaldsson.
Med relativt enkla metoder skulle en större del av bränslet i bilarna kunna ersättas av inhemskt bränsle, baserat på skog, menar LO:s ordförande. Men skatteregler hindrar utvecklingen. Försök med etanoltillverkning minskar nu drastiskt. Istället blir det till en exportvara till Tyskland.
Om Sverige storsatsar på en grön industrialisering skulle flera stora kliv tas mot ett fossilfritt Sverige och nya jobb. Men regeringen gör inte tillräckligt, anser Thorwaldsson. Alldeles för många områden i Sverige saknar snabb internetuppkoppling och har dåliga järnvägsförbindelser.
Det finns en risk att populistiska krafter försöker vinna de som känner sig övergivna, varnar Thorwaldsson.
-Det var bra länge sen Sverige hade en offensiv politik för att hjälpa människor som har svårt att finna nya jobb eller bra utbildningsinsatser eller att få livet att gå ihop i svensk glesbygd, säger han och tillägger:
-Detta trots att svensk glesbygd fortfarande producerar det mesta av vad vi exporterar, som drar in stora inkomster som vi lever av i hela landet. Det är inte mer än rätt att de får ta del av en bättre välfärd och bättre insatser.
(TT)