Elförsörjningen har en central roll i återhämtningen efter krisen

Bild: Piqsels

Coronakrisen har lett till en dramatiskt stor nedgång i ekonomin. Den exportberoende svenska ekonomin har drabbats av minskad efterfrågan och logistikproblem när världens länder agerat för att hantera virusspridningen. Med rätt åtgärder kan den svenska ekonomin förhoppningsvis komma tillbaka starkt, menar SKGS och betonar elförsörjningens roll för en ekonomisk återhämtning.

Coronakrisen har lett till en dramatiskt stor nedgång i ekonomin. Den exportberoende svenska ekonomin har drabbats av minskad efterfrågan och logistikproblem när världens länder agerat för att hantera virusspridningen. Med rätt åtgärder kan den svenska ekonomin förhoppningsvis komma tillbaka starkt, menar SKGS och betonar elförsörjningens roll för en ekonomisk återhämtning.

Basindustrin är på många sätt ryggraden i den svenska ekonomin, med omkring 175 000 direkt sysselsatta. Den geografiska spridningen av verksamheterna innebär att jobb och välfärd skapas på många mindre orter i hela landet. Att behålla och utveckla dessa verksamheter förutsätter internationellt konkurrenskraftiga produktionsvillkor. Export av svensktillverkade produkter innebär tack vare vår fossilfria elförsörjning en betydande klimatnytta.

Basindustrin står idag för nästan en tredjedel av den svenska elanvändningen och elkostnaden (den sammanlagda kostnaden för elpris, nätavgifter och skatt) har stor betydelse för verksamheternas lönsamhet. Vid pristoppar förekommer det att vissa industrier tvingas stoppa produktionen av lönsamhetsskäl. Att behålla en fortsatt hög elproduktion i landet, vare sig det är kärnkraft, vindkraft, vattenkraft eller kraftvärme, är prioriterat för SKGS.

Omställningen av industrin genom elektrifiering av tillverkningsprocesser och transporter är nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen. Basindustrin räknar med att elanvändningen inom basindustrin behöver fördubblas fram till år 2045 för att uppnå klimatneutralitet.

– Höjda klimatambitioner på EU-nivå kan stärka värdet av det fossilfria svenska elsystemet. Men samtidigt kommer det leda till högre priser på utsläppsrätter och därmed högre priser på el. Sverige måste då, såsom konkurrentländer som Tyskland och Finland gör redan idag, kompensera industrin för utsläppshandelssystemets (EU-ETS) indirekta påverkan på elpriset. Sverige kan inte ha betydligt högre kostnader för el än omvärlden utan att tappa konkurrenskraft, säger Johan Bruce.

Basindustrin anser att de styrmedel som används för att nå klimatmålen måste vara ändamålsenliga och teknikneutrala och inte skada industrins konkurrenskraft. Exempelvis kan den havsbaserade vindkraften kan inte befrias från nätanslutningsavgifterna. Den kostnaden kommer i slutänden att vältras över på elkunderna och påverka industrins konkurrenskraft negativt.

Ett robust elnät med låga överföringskostnader är nödvändigt. Särskilt för att hantera den stora obalansen mellan produktion i norr och efterfrågan i söder. Svenska kraftnät prognostiserar i sin kortsiktiga marknadsanalys ökade flaskhalsar mellan norra och södra Sverige med stora prisskillnader som resultat. Snabbare tillståndsprocesser behövs för att snabbt kunna bygga bort flaskhalsar och undvika att industriinvesteringar går om intet på grund av kapacitetsbrist i elnätet. Det behövs även mer planerbar elproduktion i södra Sverige för att avlasta elnätet och undvika de stora prisskillnaderna mellan elområdena.

– Nu när åtgärder för att återstarta Sverige efter coronakrisen diskuteras måste också ta med elförsörjningen i beräkningen. SKGS anser att det behövs en översyn av elnätsregleringen och tariffutformningen, samt genomtänkta skatter. Coronakrisen får inte bli förevändning att öka skattetrycket mot industrin. Det går inte att nog understryka nödvändigheten av en leveranssäker och konkurrenskraftig elförsörjning för den ekonomiska utvecklingen på både kort och lång sikt, säger Johan Bruce.