SAS vd lättad över räddningsplanen

Johan Nilsson/TT: SAS behöver nytt kapital. Arkivbild.

Rickard Gustafson är lättad då han presenterar den ganska komplicerade finansiella räddningsaktionen för bolaget, där den svenska och danska staten ökar sitt ägande i bolaget genom olika emissioner.

Från statens sida ser man flyg som en viktig del av infrastrukturen, precis som tåg. Det är huvudanledningen till att staterna går in.

Den svenska och danska staten samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, är nu överens med bolaget om en finansieringsplan. Det egna kapitalet ska återställas med 14,25 miljarder kronor och 12 miljarder kronor säkras genom ett flertal åtgärder.

Bolaget föreslår bland annat nyemission av stamaktier och hybridobligationer men också konvertering av befintliga obligationer till stamaktier. Antalet aktier i SAS kan öka till högst 7,08 miljarder stycken, vilket skulle ge en utspädning om högst 95 procent.

Aktien backade vid tio-tiden på tisdagsförmiddagen med nästan 10 procent på Stockholmsbörsen.

Varslade 5 000

Facket välkomnar dagens besked, som man ser som en nödvändighet för bolagets överlevnad.

Vi är glada över beskedet att SAS huvudägare ställer sig positiva till en rekapitalisering av SAS. Vi välkomnar även att man så tydligt fokuserar på skandinavisk infrastruktur, säger Wilhelm Tersmeden, ordförande för SAS-sektionen inom Svensk Pilotförening, och fortsätter:

Vi förutsätter att SAS ledning fokuserar på att behålla arbetstillfällen i Skandinavien och inte, likt många andra flygbolag, utnyttja krisen för att genomdriva försämringar av arbetsvillkoren.

Ett flertal åtgärder för att minska kostnaderna har tidigare aviserats. Totalt handlar det om kostnadsminskningar på 4 miljarder kronor fram till 2022. Bland annat varslades runt 5 000 anställda om uppsägning i april.

SAS vd Rickard Gustafson räknar med två svåra år.

Vi ser att efterfrågan kommer att vara låg både under 2020 och 2021. Först 2022 kan den vara tillbaka igen. Det är därför vi behöver de här pengarna.

Tveeggat svärd

Nu äger den svenska staten 14,8 procent och den danska staten 14,2 procent, men efter nyemissionerna kommer ägandet att öka till minst 20 procent vardera, förklarar han.

Att storägarna befäster sina positioner är ett tveeggat svärd för mindre aktieägare. Det säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.

De mindre ägarna, som inte har möjlighet att vara med i nyemissionen, kommer få sitt ägande rejält utspätt. Men det är klart att SAS ligger illa till och de behövs mer pengar. Det är bättre att äga lite i något än mycket i ingenting, säger han.

För att finansieringsplanen ska kunna genomföras krävs bland annat ett godkännande från ägarna på en bolagsstämma. Att huvudägarna, svenska och danska staten, ska kunna delta villkoras också av ett godkännande från EU-kommissionen.

Knut och Alice Wallenbergs deltagande villkoras i sin tur av att huvudägarna deltar.

Klimatåtgärder som villkor

Men från flera håll har det kommit krav på att räddningen av SAS ska villkoras med krav på klimatåtgärder. I exempelvis Frankrike har staten krävt att Air France ska skära ned på inrikesflyget för att få stöd. Här hemma har finansmarknadsminister Per Bolund (MP) talat om skarpa klimatkrav som villkor för stöd. Men Rickard Gustafson ser räddningsplanen som ett kvitto på att den svenska staten är nöjd med hur SAS agerar för att minska utsläppen.

Staten förväntar sig att vi aktivt jobbar med vår klimatagenda. Nu har staten valt att stötta bolaget, säger Rickard Gustafson.

Bolaget har sedan tidigare en lista på åtgärder som innebär mindre klimatpåverkan, förklarar han.

Det är förnyelse av flygplansflottan, mer alternativa bränslen och möjligheter med tätare samarbeten med andra transportslag, som byten mellan tåg och flyg. Vi undersöker också möjligheten att fånga in koldioxid. Det är en rad åtgärder vi jobbar med.

Däremot är det inte aktuellt att slopa inrikesflyg, enligt Rickard Gustafson.

Vi tänker fortsätta att flyga inrikes så länge det är kommersiellt gångbart. Vi tycker att det behövs flyg mellan exempelvis Kiruna och Stockholm, och mellan Visby och Stockholm.

Även resor på kortare sträckor, som Stockholm-Göteborg, kommer att fortsätta om det finns efterfrågan, förklarar han.

Han förklarar att han inte ser flyg och tåg som konkurrenter.

Där det är enkelt och smidigt att åka tåg kommer en del trafik att flytta. Olika transportslag är inte konkurrenter, säger Rickard Gustafson.