Inför EU:s klimatmöte i Bryssel är en ny konflikt på väg att blossa upp. Medan EU-kommissionen vill skärpa klimatmålen till en 90-procentig utsläppsminskning till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, höjs röster från flera håll om att industrin inte klarar av tempot. Höga energikostnader och stigande produktionspriser riskerar att slå ut europeiska företag.
– Det handlar i slutändan om hur klimatåtgärder påverkar ekonomin, säger Huan Chang, analytiker vid BloombergNEF.
Oenigheten bland medlemsländerna är tydlig. Medan vissa, som Danmark, efterlyser fortsatt höga ambitioner, varnar andra för att en för snabb omställning riskerar att slå hårt mot både medborgare och företag.
Tyskland och Frankrike sätter villkor
Tyskland, med sin tunga industri, trycker på för en mildare nedtrappning inom utsläppshandeln (ETS). Förbundskansler Friedrich Merz väntas kräva ett långsammare tempo för att ge industrin mer tid att minska sina utsläpp.
Landets finansminister Lars Klingbeil sammanfattade läget vid en presskonferens i Berlin den 22 oktober:
– Vi behöver en avkarbonisering, men det får aldrig betyda avindustrialisering. Vi kan bara nå klimatmålen med en stark industri.
Även Frankrike har höga krav. Paris kräver att EU stärker det så kallade koldioxidtullssystemet (CBAM) för att skydda europeiska företag från konkurrens från länder utan utsläppstak. Enligt uppgifter vill man inte ställa sig bakom 2040-målet utan tydligare skydd för inhemsk stålindustri.
Samtidigt kräver Finland och Sverige att EU:s regler för skogsbruk ses över, eftersom dessa påverkar ländernas möjligheter att uppfylla klimatmålen utan att slå mot skogsindustrin.
ETS2 riskerar slå mot hushållen
En särskilt känslig fråga gäller införandet av ETS2 – en ny koldioxidmarknad för utsläpp från byggnader och vägtransporter. Många EU-ledare oroar sig för att ett högre bensinpris kan skapa folkligt motstånd, i stil med de gula västarnas protester i Frankrike 2018.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen försökte tidigare i veckan mildra kritiken genom att utlova ”anpassningar” av systemet. Bland annat ska pristak och andra kontrollmekanismer införas.
Men länder som Polen, Ungern och Cypern kräver mer långtgående förändringar, däribland att hela ETS2 skjuts upp – i nuläget är systemet planerat att träda i kraft 2027.
Europeiska centralbanken har räknat med att ETS2 kan öka inflationen i euroområdet med upp till 0,4 procentenheter det året. Även Goldman Sachs förutspår ett inflationstryck.
Europas konkurrenskraft på spel
Trots att EU har lyckats tredubbla andelen förnybar energi till 24,5 procent sedan 2004, kvarstår en avgörande fråga: hur ska Europa klara den gröna omställningen utan att förlora konkurrenskraft gentemot Kina och USA?
Elpriserna i EU är fortfarande mer än dubbelt så höga som i Kina och USA, enligt BusinessEurope. Och investeringarna i ny teknik – som vätgas och koldioxidinfångning – går långsamt och är kostsamma.
– De lågt hängande frukterna är redan plockade, säger Linda Kalcher, chef för tankesmedjan Strategic Perspectives.
Många experter varnar också för ett försvagat internationellt samarbete. Donald Trumps återkomst i amerikansk politik, och hans motstånd mot Parisavtalet, har redan satt sina spår. Risken är att kommande klimatmöten, som COP30 i brasilianska Belém, påverkas negativt.
– Vi tappar USA, och samtidigt måste EU hitta ett sätt att stå emot Kinas konkurrens inom grön teknik, säger Jos Delbeke, tidigare toppbyråkrat inom EU-kommissionen.
Källa: Bloomberg News
