Det norska energibolaget Equinor gör ett nytt försök att starta utvinningen i Rosebank, det största outnyttjade oljefältet i brittiska Nordsjön. Ansökan har skickats in på nytt – bara månader efter att High Court i Edinburgh stoppade projektet på grund av brister i miljöbedömningen.
Nu ligger beslutet hos Ed Miliband, Storbritanniens minister för energi och klimat, som måste avgöra om projektet kan godkännas – trots Labours löfte om att inte bevilja nya olje- och gaslicenser.
Reviderad miljöprövning efter domstolsbeslut
Rosebank, som ligger väster om Shetlandsöarna, uppskattas innehålla mer än 300 miljoner fat olja. Om den exploateras fullt ut skulle det göra fältet till Storbritanniens största oljekälla sedan 1990-talet.
Projektet godkändes ursprungligen 2023, men stoppades i början av 2025 när domstolen slog fast att de brittiska myndigheterna inte hade tagit hänsyn till de så kallade scope 3-utsläppen – det vill säga utsläppen från förbränningen av den utvunna oljan.
Efter domen krävdes att Equinor och dess partner Ithaca Energy skulle ta fram en ny miljökonsekvensbeskrivning som omfattar hela livscykeln för produkten. Den nya versionen av planen har nu lämnats in till myndigheterna, enligt uppgifter från The Telegraph och The Guardian.
Equinor uppger att projektet ska utformas för att minimera klimatpåverkan, bland annat genom att använda elektrifierade produktionsplattformar som drivs med ström från landbaserade nät. Kritiker menar dock att detta inte löser den centrala frågan: att majoriteten av koldioxidutsläppen uppstår när oljan väl används.
Klimatmotstånd och politiskt dilemma
Motståndet mot Rosebank har varit intensivt. Klimatrörelser som Stop Cambo och Friends of the Earth Scotland har protesterat mot projektet och krävt att regeringen följer sitt löfte om att stoppa ny fossilutvinning.
Enligt miljöorganisationerna skulle oljan från Rosebank, när den förbränns, ge upphov till över 200 miljoner ton koldioxid – mer än hela Sveriges utsläpp under fyra år.
– Att öppna ett nytt gigantiskt oljefält i en tid av klimatkris är oförenligt med Storbritanniens klimatmål, säger Tessa Khan, chef för Climate Litigation Network, till The Guardian.
Samtidigt står regeringen inför trycket att säkra energiförsörjning och jobb i Nordsjöregionen, där tusentals arbetstillfällen är beroende av oljeindustrin. Förespråkarna menar att utvinningen skulle kunna ge Storbritannien nya skatteintäkter och energitrygghet i en geopolitisk orolig tid.
– Rosebank är redan licensierat, och det vore fel att avbryta ett projekt som kan leverera både energi och sysselsättning, säger en anonym regeringskälla till The Telegraph.
Fusion av politik, ekonomi och energiomställning
Frågan om Rosebank har blivit symbolisk för Storbritanniens energipolitik. Labourregeringen har lovat att inte bevilja några helt nya olje- och gaslicenser, men Rosebank betraktas som ett pågående projekt med befintlig licens. Det gör att Milibands beslut blir ett test på hur långt regeringen är beredd att gå i sin klimatpolitik.
Samtidigt visar fallet på en bredare trend: hur svårt det är för Europa att balansera klimatmål med energisäkerhet. Flera länder, inklusive Norge, har fortsatt att investera i Nordsjöolja trots klimatambitioner – inte minst för att finansiera omställningen till grön energi.
Vad står på spel?
Om Rosebank får klartecken skulle projektet kunna bidra med upp till 300 miljoner fat olja över 25 år, men samtidigt skapa betydande koldioxidutsläpp.
För Equinor handlar det om att försvara sin position som en av Nordsjöns största aktörer. För Storbritannien handlar det om trovärdigheten i landets mål om nettonollutsläpp till 2050.
Milibands beslut väntas komma under de närmaste månaderna, men oavsett utfall står det klart att Rosebank kommer att fortsätta vara en politisk och klimatmässig vattendelare.
Källor: The Telegraph, The Guardian, The Scotsman, Stop Cambo, Hydrogen Insight
