Danmark har infört strängare regler för statsstödd ren vätgas än vad EU:s förnybardirektiv kräver. Det bekräftade EU-kommissionen i ett svar till branschorganisationen Hydrogen Denmark, även känd som Brintbranchen.
I sin lagstiftning har Danmark valt att räkna vätgasprojekt som får statligt stöd på samma sätt som fossila projekt när det gäller utsläppsfaktorer. Det innebär i praktiken att dessa anläggningar inte kan räknas in i de nationella målen för gröna bränslen i transportsektorn.
Hydrogen Denmark menar att detta gör det i princip omöjligt för landet att uppfylla målen i det uppdaterade direktivet RED III.
EU slår fast: Danmark tolkar fel
– Vi har vid flera tillfällen försökt göra Klimat-, energi- och försörjningsministeriet uppmärksamt på att direktivet tydligt slår fast att det inte finns någon motsättning. Men det fanns inte mycket gehör för den ståndpunkten, sade Tejs Laustsen Jensen, vd för Hydrogen Denmark, till Hydrogen Insight.
Han betonade att den danska tolkningen riskerar att utestänga en majoritet av de inhemska vätgasprojekten från att bidra till EU:s mål. Det skulle försvaga företagens affärsmodeller och samtidigt placera Danmark i en konkurrensmässigt sämre position jämfört med andra EU-länder.
Risk för snedvriden konkurrens
EU:s direktiv RED III kräver att medlemsländerna successivt ökar andelen förnybara bränslen i transportsektorn. Ett centralt inslag är så kallade RFNBO:s (Renewable Fuels of Non-Biological Origin), dit grön vätgas räknas.
EU-kommissionen klargjorde i sitt svar att dessa bränslen får räknas in i de nationella målen även om de fått statsstöd.
– Förnybardirektivet utesluter inte RFNBO:s som har fått statligt stöd från att räknas in i målen för transportsektorn, enligt artikel 25, fastslog kommissionen.
Man framhöll också att medlemsländerna är skyldiga att ta med dessa volymer i beräkningarna, under förutsättning att de produceras i enlighet med gällande lagkrav och konsumeras i landet, i enlighet med artikel 27.
Däremot har medlemsstaterna frihet att själva utforma stödprogram, så länge de följer EU:s statsstödsregler.
För Danmarks del innebär det att den restriktiva tolkningen inte krävs av EU och att landets lagstiftning går längre än vad direktivet förutsätter.
Kan stoppa omställningen
Danmark är hittills det enda EU-landet som hunnit införliva RED III i sin nationella lagstiftning före tidsfristen i maj 2025. Landet satte ett mål om att 0,9 procent av transportbränslena ska baseras på grön vätgas till 2030, något lägre än EU:s generella mål.
Men enligt Hydrogen Denmark hotar den nuvarande lagstiftningen att göra målet ouppnåeligt.
– Eftersom den danska tolkningen skulle utesluta de allra flesta danska vätgasprojekten från att bidra till RED III-målen, vilket kraftigt försvagar deras affärsmodeller och också placerar danska företag i en orättvis konkurrenssituation jämfört med sina europeiska motsvarigheter, tvingades vi lyfta frågan med kommissionen innan sommaren, sade Tejs Laustsen Jensen.
Efter EU-kommissionens svar uttryckte han förhoppningar om en snabb kursändring.
– Nu har vi fått ett svar. Och kommissionen säger tydligt att vätgas från statsstödda projekt kan räknas, och att medlemsländerna faktiskt är skyldiga att göra det. Ett stort tack till kommissionen för att de tog frågan på allvar och för sitt tydliga besked. Förhoppningsvis räcker detta för att de danska reglerna ska ändras så snart som möjligt, så att vi kan gå vidare med det som egentligen är det viktiga: den gröna omställningen och Europas energiberoende, sade han till Hydrogen Insight.
Vätgasens roll i Europas energiframtid
Grön vätgas har en central roll i EU:s strategi för att minska utsläppen i sektorer som är svåra att elektrifiera, som tung industri, sjöfart och långväga transporter. För att nå klimatmålen krävs stora investeringar i både produktion och infrastruktur.
Om länder tolkar regelverket olika riskerar den europeiska marknaden att splittras, vilket kan hämma både innovation och storskaliga satsningar. Det är därför EU-kommissionen noga följer medlemsstaternas implementering av RED III och redan inlett processer mot flera länder som inte hunnit införliva reglerna i tid.
För Danmarks del blir nästa steg att regeringen, som hittills avstått från att kommentera frågan, inleder dialog med industrin. Branschen hoppas på snabba förändringar för att säkra både konkurrenskraft och klimatomställning.
Källa: Hydrogen Insight
