Ett nytt fynd av sällsynta jordartsmetaller i sydöstra Norge kan få långtgående följder för Europas råvarusäkerhet. Företaget Rare Earths Norway (REN) har identifierat 8,8 miljoner ton mineraler i Fen-området – den största kända fyndigheten på den europeiska kontinenten.
De sällsynta jordartsmetallerna består av 17 grundämnen som används i bland annat elfordonsmotorer, vindkraftverk, elektronik och militära system. Trots sitt namn är de inte särskilt ovanliga i jordskorpan, men deras utvinning är miljökrävande och domineras av ett fåtal länder.
– Två huvudproblem präglar marknaden: dess miljöpåverkan och koncentrationen av aktörer, framför allt i Kina, säger Emmanuel Hache, forskare vid IRIS och expert på energiresurser.
Vid dagens produktionstakt – omkring 350 000 ton per år – finns reserver som motsvarar mer än 300 års global förbrukning. Men Kina kontrollerar nästan 69 procent av den totala gruvproduktionen och 88 procent av raffineringen. Det gör Europa sårbart för leveransstörningar.
REN:s fynd i Norge följer på LKAB:s upptäckt i Kiruna 2023, där över en miljon ton metaller, inklusive sällsynta jordartsmetaller, identifierades. Tillsammans kan dessa fyndigheter ge EU bättre förutsättningar att säkra sin egen försörjning.
Liten marknad med stor geopolitisk tyngd
Den globala marknaden för sällsynta jordartsmetaller är liten jämfört med till exempel koppar, men strategiskt betydelsefull. Dessa metaller är nödvändiga för lågkoldioxidteknik och digitalisering, och används bland annat i de permanenta magneter som driver vindkraftverk och elbilar – en kategori som redan står för mer än hälften av den totala efterfrågan.
– Citatet som tillskrivs Deng Xiaoping, ”Mellanöstern har oljan, Kina har de sällsynta jordartsmetallerna”, beskriver tydligt Kinas långsiktiga strategi, säger Hache. – Samtidigt visar det västvärldens kortsiktighet: man har föredragit att flytta miljöproblemen snarare än att säkra egen tillgång.
USA, Australien, Kanada och Grönland är de enda OECD-länder som har märkbara reserver. Därför framstår det norska fyndet – motsvarande omkring 1,5 miljoner ton material som används i magneter för elbilar och vindkraftverk – som en betydande strategisk resurs för Europa.
Lång väg till produktion i Norge
I sitt tal till EU-parlamentet 2022 påpekade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att behovet av litium och sällsynta jordartsmetaller kommer att öka femfaldigt till 2030. EU är i dag mer än 98 procent beroende av import, främst från Kina.
I april 2024 antog unionen en ny förordning för kritiska råmaterial som sätter mål för både brytning, raffinering och återvinning inom EU. Tio procent av förbrukningen ska komma från utvinning på europeisk mark, och 40 procent från europeisk förädling.
REN planerar att investera omkring 10 miljarder norska kronor – nära 870 miljoner euro – för att starta den första produktionsfasen till 2030. Då skulle fyndigheten kunna täcka cirka 10 procent av Europas behov. Men processen är lång och fylld av hinder, både ekonomiska och miljömässiga.
Den internationella energimyndigheten, IEA, bedömer att efterfrågan på magneter baserade på sällsynta jordartsmetaller kan fördubblas till 2050, även i scenarier som uppfyller Parisavtalet.
Det innebär att även om Norge och Sverige nu gör stora fynd, räcker det inte för att snabbt minska importberoendet. EU måste samtidigt satsa på återvinning och effektivare användning av dessa resurser.
– Att hitta fyndigheter är bara början, säger Emmanuel Hache. – Utmaningen ligger i att bygga en europeisk värdekedja som klarar både miljökrav och konkurrens från Kina.
Fakta:
- Norge har nu Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.
- Kina står för 69 procent av den globala gruvproduktionen och 88 procent av raffineringen.
- EU:s mål är att minst 10 procent av den framtida konsumtionen ska komma från europeisk brytning.Källa: IRIS France, intervju med Emmanuel Hache.
