Elmarknadsanalytikern och docenten i miljöekonomi Mats Nilsson varnar i Second Opinion för ett tydligt samband: högre elpriser leder till minskad sysselsättning. Han pekar på att södra Sverige drabbas hårdast eftersom elintensiva branscher dominerar och kostnadsnivån redan är hög.
När Hylte Paper tvingades varsla 60 personer var det enligt Nilsson en direkt följd av elpriserna. Vd:n konstaterade att en placering norr om Gävle hade sparat 200 miljoner kronor per år – pengar som kunnat rädda jobben.
Nilsson framhåller att både svenska och europeiska studier visar samma mönster: en tioprocentig höjning av elpriset minskar sysselsättningen med omkring en procent. Effekterna märks inte bara i industrin, utan även i transport, livsmedel, handel och småföretag som avstår från att anställa.
I sin artikel beskriver Nilsson också hur investeringar allt oftare söker sig norrut, där elen är billigare. Det innebär, menar han, ett långsamt men tydligt välståndsläckage när jobb, tillväxt och skatteintäkter försvinner från södra Sverige.
Han varnar dessutom för att Sverige tappar internationell konkurrenskraft. I USA ligger industripriset på el runt 36 euro per megawattimme – en tredjedel av EU-nivån. Förr gav fossilfri el Sverige ett försprång, men nu har södra Sverige priser som närmar sig konkurrenternas, samtidigt som andra länder erbjuder kompensation och stöd.
Nilssons slutsats är tydlig: frågan gäller inte bara rättvisa mellan norr och söder, utan Sveriges plats i den globala konkurrensen. Han föreslår att elområden slås samman för att minska prisskillnaderna och efterlyser en långsiktig strategi där energiförsörjning, industri och arbetsmarknadspolitik hänger ihop. Annars riskerar fler företag att gå samma väg som Hylte Paper – med följden att hela landet tappar fart.
