Flera oljeproducerande länder trappar upp trots klimatmål

Norge är kanske det mest oväntade exemplet. Trots att landet har en elmix som till 97 procent består av vattenkraft och där nästan alla nya bilar är eldrivna, vill man fortsätta utvinna olja och gas åtminstone till 2035. Foto: Creative Commons Lic, kredit: wasi1370
Norge är kanske det mest oväntade exemplet. Trots att landet har en elmix som till 97 procent består av vattenkraft och där nästan alla nya bilar är eldrivna, vill man fortsätta utvinna olja och gas åtminstone till 2035. Foto: Creative Commons Lic, kredit: wasi1370

Trots skärpta klimatmål och globala åtaganden om nettonollutsläpp växlar flera stora oljeproducerande länder upp. Medan världens fokus riktas mot förnybar energi och elektrifiering, investerar länder som Förenade Arabemiraten, Irak, Saudiarabien, Brasilien, Guyana och Norge miljarder i att öka eller bibehålla sin oljeproduktion. 

Även nya aktörer som Namibia siktar på att bli betydande producenter.

I skuggan av den globala energidebatten fortsätter oljeutvinningen att vara ryggraden i många nationers ekonomi – och ett politiskt verktyg i en osäker geopolitisk verklighet.

Förenade Arabemiraten vill öka till sex miljoner fat per dag

Förenade Arabemiraten (UAE), en av OPEC:s största producenter, satsar stort på att öka sin produktionskapacitet. Det statliga oljebolaget ADNOC har som mål att nå fem miljoner fat per dag till 2027, en ökning från dagens cirka 4,8 miljoner fat.

– Vi kan gå till sex miljoner om marknaden kräver det, sade energiminister Suhail Al Mazrouei till Reuters under OPEC:s årliga seminarium i Wien.

Målet på sex miljoner fat är dock inget officiellt beslut, till skillnad från femmiljonersmålet. Ökad kapacitet ger UAE möjlighet att argumentera för högre produktionskvoter inom OPEC och OPEC+, vilket man också fick igenom för åren 2025 och 2026.

Irak och Saudiarabien: Olja för lång tid framåt

Irak, OPEC:s näst största producent, planerar att öka sin kapacitet till över sex miljoner fat per dag till 2029. Inom fem år hoppas landet kunna producera sju miljoner fat per dag. Dagens produktion ligger runt fyra miljoner fat, eftersom landet försöker kompensera för tidigare överproduktion inom OPEC+.

Olja är fortsatt avgörande för Iraks ekonomi – trots diversifieringsförsök.

Saudiarabien, världens största exportör av råolja, har valt att inte gå vidare med tidigare planer på att höja sin maximala kapacitet till 13 miljoner fat per dag. I stället ligger kapaciteten fast vid tolv miljoner fat. Samtidigt satsar landet på 44 gigawatt förnybar energi, men oljan förblir central.

– Vi är fast beslutna att behålla 12,3 miljoner fat i råoljekapacitet, och vi är stolta över det, sade energiminister prins Abdulaziz Bin Salman i oktober.

Oljeexpansionen som världen helst vill undvika

Saudi Aramcos vd Amin Nasser gick ännu längre i sitt uttalande i juni:

– Verkligheten har avslöjat en överreklamerad och underlevererad omställningsplan för stora delar av världen, särskilt Asien.

Han betonade att energiomställningen inte kommer att bli smärtfri, särskilt inte i en värld präglad av instabilitet.

Sydamerika satsar – trots känsliga miljöområden

I Brasilien, Sydamerikas största oljeproducent, är produktionen på väg uppåt. Landet har utanför OPEC+ friheten att öka takten och auktionerar nu ut oljefält i känsliga marina områden, bland annat nära Amazonas.

Statliga Petrobras har presenterat en investeringsplan på 111 miljarder dollar för perioden fram till 2029. Av detta ska 77 miljarder användas till just olje- och gasproduktion.

Grannlandet Guyana har sedan 2019 genomgått en ekonomisk metamorfos tack vare oljeexport. Produktionen ligger redan över 660 000 fat per dag från Stabroekblocket, som drivs av Exxon. Enligt bolaget kan produktionen nå 1,7 miljoner fat per dag till 2030.

Under 2023 växte Guyanas ekonomi med 43,6 procent – femte året i rad med tvåsiffrig tillväxt, direkt kopplad till oljeindustrin.

Namibia och Norge går mot strömmen

I Afrika har Namibia seglat upp som ett av de hetaste områdena för oljebolagens prospektering. Landet jämförs redan med Guyana, och flera storbolag som Shell, TotalEnergies och Galp har gjort betydande fynd utanför landets kust.

Men utbyggnaden är kostsam. Namibia saknar infrastruktur, vilket fördyrar projekten. För att snabba på utvecklingen erbjuder landet nu olika typer av incitament till de stora aktörerna.

Enligt en namibisk tjänsteman förväntas TotalEnergies och norska BW Energy fatta slutgiltiga investeringsbeslut för oljeprojekt i slutet av 2026.

Norska staten äger delar av energibolaget Equinor, som fortsätter att godkänna nya projekt och letar aktivt efter nya fyndigheter i Nordsjön.

Syftet är att upprätthålla hög produktion och fördröja det väntade produktionsfallet under 2030-talet.

Det norska oljeintäkterna bidrar i stor skala till statens budget och världens största statliga investeringsfond, vars värde nyligen uppgick till omkring 1,92 biljoner amerikanska dollar.

Sammanfattning: En värld på två spår

Medan världen diskuterar klimatmål, elektrifiering och utfasning av fossila bränslen, gör flera länder tydligt att oljan inte är på väg bort – åtminstone inte i deras kalkyler. Vare sig det handlar om etablerade producenter som Saudiarabien och Norge, eller nya aktörer som Guyana och Namibia, ser många fortsatt råolja som en strategisk och ekonomisk nödvändighet.

Den globala energimixen förändras, men fossil energi fortsätter spela en central roll i flera regioners politiska och ekonomiska strategi.

Källa: Oilprice.com