Intresset för nya fartyg som drivs med vätgas och dess derivat har fallit kraftigt under 2025. Enligt en ny rapport från det norska klassningssällskapet DNV minskade beställningarna av fartyg som drivs med vätgas, ammoniak eller metanol med 67 procent under årets första nio månader, jämfört med samma period i fjol.
Mellan den 1 januari och den 30 september i år beställdes 52 fartyg som kan drivas med vätgas eller H2-derivat, jämfört med 159 fartyg under samma period 2024.
Den stora majoriteten av dessa beställningar gäller metanoldrivna fartyg – 45 enheter hittills i år, jämfört med 133 under motsvarande period 2024. Ammoniak hamnar på andra plats med fem fartyg, medan enbart fyra fartyg har beställts med ren vätgasdrift.
Oro och väntan inför nya klimatregler
DNV konstaterar att nedgången inte bara speglar en svagare fartygsmarknad och ökade kontraktskostnader, utan även en växande osäkerhet kring framtida reglering.
– Den här trenden speglar inte enbart ett svagare marknadsläge utan också osäkerhet kring de internationella klimatreglerna, säger Jason Stefanatos, global chef för avkarbonisering inom DNV Maritime.
Han menar att många redare tvekar att lägga nya beställningar innan Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) beslutat om sitt nya Net-Zero Framework, som ska fastställa utsläppsgränser och ekonomiska sanktioner för fartygsbränslen.
– Osäkerhet kring IMO:s nettonollramverk, inklusive hur livscykelutsläpp ska bedömas för olika bränslen, gör att många rederier intar en avvaktande hållning. Det är därför avgörande att branschen får tydligare regler inom de närmaste månaderna, säger Stefanatos.
Nya klimatmål kan förändra hela bränslemarknaden
IMO:s planerade regler, de så kallade ”mid-term measures”, syftar till att minska koldioxidintensiteten i sjöfarten och uppmuntra till användning av renare bränslen än dagens oljebaserade alternativ.
Förslaget, som godkändes i sin preliminära form i april, innehåller två utsläppsgränser för fartyg – en så kallad ”baseline” och en ”direct compliance”-nivå – med olika straffavgifter om de överskrids.
Fartyg som inte når målen ska betala avgifter till en ny Net-Zero-fond, som föreslås finansieras genom en betalning på 380 dollar per ton koldioxidekvivalenter över baslinjen, och 100 dollar per ton över den strängare nivån, om fartyg redan uppfyller baslinjen.
De första kraven ska gälla från 2028, då utsläppen ska vara minst 4 procent lägre än basåret, medan den direkta efterlevnadsnivån kräver 17 procent minskning. Till 2035 ska utsläppen minska med 30 procent respektive 43 procent. Reglerna ska röstas om i oktober för att bli bindande.
Metanol fortsatt förstaval – men trenden oroar
Trots den allmänna nedgången fortsätter metanol att vara det mest efterfrågade bränslet bland icke-fossila alternativ. Flera stora rederier, bland annat Maersk, har redan beställt eller tagit i drift ett stort antal metanoldrivna containerfartyg.
Men nedgången i nya beställningar oroar branschen. Att inga fartyg – inte ens sådana som drivs med flytande naturgas – beställdes i augusti pekar enligt DNV på en osäkerhet som riskerar att bromsa sjöfartens omställning.
IMO:s kommande beslut väntas spela en avgörande roll för marknadens utveckling. Om reglerna blir alltför oklara eller kostsamma, befarar många aktörer att investeringar i alternativa bränslen kan fördröjas ytterligare.
Vätgas och ammoniak – framtidens bränslen med osäker start
Både vätgas och ammoniak anses av många forskare vara de enda långsiktigt hållbara alternativen till dagens bunkerolja och flytande naturgas i fjärrsjöfart. Men kostnaderna för infrastruktur, lagring och säkerhetskrav är fortfarande höga.
Enligt DNV står flytande naturgas fortfarande för den största andelen av den alternativa bränsleflottan globalt, medan ammoniak och vätgas ännu befinner sig i en tidig demonstrationsfas.
Flera pilotprojekt pågår dock, bland annat ”Anhui”, världens första fartyg som helt drivs av ammoniak, samt norska och japanska satsningar på vätgasdrivna färjor.
För att dessa lösningar ska kunna konkurrera krävs, enligt DNV, omfattande politiska incitament och långsiktiga utsläppsregler som gynnar innovation.
– Det är nödvändigt att IMO:s kommande ramverk ger industrin tillräcklig förutsägbarhet för att investera, annars riskerar utvecklingen av fossilfria fartyg att tappa fart, säger Stefanatos.
Källor: Hydrogen Insight / DNV Maritime
