Den ryska bilindustrin befinner sig i en djup kris, skriver tyska affärstidningen Merkur. Samtidigt som produktionen sjunker fylls marknaden av kinesiska importbilar. Överkapacitet, stigande lager och kreditåtstramning förvärrar situationen, vilket tvingar både Kreml och tillverkarna att söka desperata lösningar.
För 15 år sedan sågs Ryssland som en blivande stormakt på bilmarknaden. År 2008 såldes tre miljoner nya bilar, och många bedömare trodde att landet skulle passera Tyskland som Europas största bilmarknad. Men utvecklingen tog en helt annan riktning.
Kreml pressas av bilkris – kinesiska importen dominerar marknadenEfter västsanktionerna i spåren av Ukrainakriget och västerländska bilföretags tillbakadragande har marknaden kollapsat. Enligt siffror från 2024 såldes bara hälften så många nya bilar som under toppåret. Prognoser pekar på fortsatt nedgång.
Ett exempel är Avtovaz, tillverkaren bakom Lada. Sommaren 2024 beordrades ett tidigarelagt produktionsstopp, och nu hotas personalen av korttidsarbete. Enligt företaget kan fyradagarsvecka införas redan i slutet av september. Även lastbilstillverkaren Kamaz och busstillverkaren Liaz har tvingats införa liknande åtgärder.
Kinesisk dominans
En av de största orsakerna till krisen är inflödet av kinesiska bilar. På bara två år har importen ökat dramatiskt – från cirka 150 000 bilar år 2022 till omkring en miljon under 2024. Det motsvarar en sjufaldig ökning.
Business Insider rapporterade redan våren 2025 att Kreml var oroat över att de kinesiska exportvolymerna hotade att slå ut de ryska tillverkarna. För att bromsa utvecklingen har regeringen höjt importtullarna, men effekten har hittills varit begränsad.
Enligt Financial Times står Ryssland nu för 30 procent av Kinas bilexport. I första halvåret 2025 utgjorde kinesiska fordon 55 procent av alla nybilsförsäljningar i landet. Bedömare menar att även om Moskva ser Peking som en geopolitisk bundsförvant vill Kreml undvika att bli en "lagerplats för kinesisk överkapacitet".
Ekonomiska utmaningar
Utöver importtrycket tyngs industrin av svåra inhemska förhållanden. Höga räntor gör bilköp mindre attraktiva, samtidigt som villkoren för billån har skärpts. Rysslands centralbank har hållit styrräntan på 17 procent för att bekämpa inflationen, men detta försvårar finansieringen för både konsumenter och företag.
Kreml hoppas på en sänkning av räntan till omkring tolv procent, men centralbankschefen Elvira Nabiullina har varnat för riskerna med en alltför snabb lättnad, som kan elda på inflationen.
Situationen leder till stora lager av osålda bilar – uppskattningsvis omkring 400 000 fordon står just nu i ryska bilhallar och väntar på köpare.
Kremls svar: sociala åtgärder
För att lindra de sociala konsekvenserna arbetar regeringen med planer på vad som kallas "alternativ sysselsättning". Enligt den ansvarige vice premiärministern Denis Manturow är tanken att kompensera för inkomstbortfall när fabriker står stilla eller går på reducerad arbetstid.
President Vladimir Putin har också signalerat att bilindustrin ska prioriteras i den ekonomiska politiken, men frågan är hur långt stödet kan räcka när marknadsläget förvärras av externa faktorer som Kreml inte kan kontrollera.
Medan Ryssland försöker värja sig mot effekterna av västsanktioner och den kinesiska exportfloden återstår frågan hur länge landets bilindustri kan överleva i sin nuvarande form.
Källa: Merkur
