Bred och generell exportkontroll av omvälvande eller "disruptiva" teknologier skulle starkt påverka hela marknader och forskningsområden. Det anser forskare på FOI som på uppdrag av Utrikesdepartementet undersökt om nya teknologier kan exportkontrolleras effektivt.
Artificiell intelligens, kvantteknologi och hypersonik är exempel på framväxande och omvälvande teknologier (Emerging and Disruptive Technologies), enligt FOI. De har dubbla användningsområden, det vill säga att de går att använda både civilt och militärt. Exempel på produkter med dubbel användning är olika kemikalier, högteknologiska maskiner, komponenter och elektronik. Dessa produkter behöver tillstånd för att få exporteras, så kallad exportkontroll.
– De regler som används i Sverige för produkter med dubbla användningsområden är gemensamma för hela EU. Vi undersökte även hur det ser ut i Kina, Ryssland och USA, säger Per Andersson, forskningsledare, i ett pressmeddelande.
Forskarna menar att det skulle vara svårt att formulera en träffsäker lagstiftning för exportkontroll för framväxande och omvälvande teknologier.
– Sannolikt skulle kontrollerna bli så generella att hela industrisektorer skulle påverkas och myndigheterna som utfärdar exportlicenser skulle bli överväldigade av antalet ansökningar. Det skulle hämma ekonomisk utveckling och internationell handel, säger Per Andersson.
Orsakerna till detta är att teknologierna för breda och generella.
– Istället gäller det att fokusera på det som har tydligast militära tillämpningar. Till exempel högtemperaturmaterial eller data och expertkunskap som tar fram metoder för att vilseleda eller hitta brister i AI-system, säger Per Andersson.
Högtemperaturmaterial tål en temperatur över 1 600 grader Celsius utan att deras egenskaper försämras.
När det gäller exportkontroll och militär tillämpning av omvälvande teknologier resonerar stormakterna olika. Forskarna beskriver det som att USA och EU vill ”inneha, skydda och bevara” medan Ryssland och Kina ”önskar ha, utveckla och komma över”.
– USA och EU ligger i framkanten av teknikutvecklingen, medan Kina satsar på att komma ifatt och förbi. Ryssland släpar efter. Sanktionerna gör det ännu svårare för dem att utveckla omvälvande teknologier. Fokus ligger för närvarande på implementering av teknologin på slagfältet, snarare än långsiktig utveckling, säger Per Andersson.
EU och USA arbetar ganska liknande kring exportkontroll av omvälvande teknologier, även om EU har en mjukare linje gentemot Kina. Det finns en vilja att ge industrin och forskningen goda förutsättningar för att utveckla och saluföra framväxande och omvälvande teknologier. För att stoppa tekniköverföring inom vissa områden används landspecifik lagstiftning, till exempel mot Kina, snarare än generella hinder i form av åtstramningar genom exportkontroll.
Kina har som mål att 2030 ska beroendeförhållandet gentemot västvärlden vara omvänt: Kina ska leda utvecklingen och skapa teknologi som andra importerar. Inom de teknologiområden där Kina behöver bygga sin kompetens använder landet målinriktad inhämtning av utländsk kunskap genom inköp, investeringar i utländska företag, utländska investeringar i kinesiska företag, forskningsutbyten samt internationell talangrekrytering.
– Det kinesiska kommunistpartiet förväntar sig att det ekonomiska, militära och politiska säkerhetsläget kommer att försämras allt mer. Deras militärstrategiska riktlinje är att landets armé ska kunna vinna intelligenta krig i alla domäner år 2049. Då krävs omvälvande teknologier, säger Per Andersson.
