Sverige följer med omvärlden nedåt, enligt IMF:s ekonomer, som tror att den svenska tillväxten faller till 0,9 procent i år för att återhämta sig med måttliga 1,5 procent 2020.
Viktiga handelspartner för Sverige, som Tyskland, har också stora tillväxtproblem. Den tyska ekonomin beräknas bromsa in till 0,5 procent i tillväxt i år och den tyska återhämtningen 2020 stannar på 1,2 procent, enligt IMF.
Nya handelshinder, geopolitiska spänningar, dålig produktivitetstillväxt och åldrande befolkningar i utvecklade ekonomier är några av de bromsklossar som IMF:s ekonomer pekar på i rapporten World Economic Outlook.
Tullar slår mot investeringar
"Högre tullar och utdragen osäkerhet runt handelspolitiken har slagit mot investeringar och efterfrågan på kapitalvaror", skriver IMF:s chefsekonom Gita Gopinath i rapporten.
Till det kommer bland annat skärpta utsläppsregler i EU och Kina, som slår mot bilindustrin. Världshandelns tillväxt i volym under första halvåret 2019 beräknas ha fallit till 1 procent, den lägsta nivån sedan 2012.
IMF:s tillväxtprognos för 2019 sänks med 0,3 procentenheter till 3 procent. Tillväxten globalt nästa år beräknas samtidigt till 3,4 procent, vilket kan jämföras med 3,6 procent i den IMF-prognos som presenterades i samband med fondens vårmöte i april i år.
Risk för sämre utveckling än väntat
IMF:s ekonomer ser också en större sannolikhet för att utvecklingen blir sämre än vad den nya sänkta prognosen visar än att det skulle bjudas på positiva överraskningar.
"Handelshinder och ökade geopolitiska spänningar, inklusive brexit-relaterade risker, kan leda till nya störningar i värdekedjorna och dämpa framtidstro, investeringar och tillväxt", skriver Gopinath.
IMF, som inför höstmötet i Washington har fått en ny chef i Kristalina Georgieva – tidigare chef för Världsbanken – är i rapporten tydlig med att penningpolitiska stimulanser inte räcker för att hantera den inbromsning som världsekonomin nu genomlider.
Negativa låneräntor
Ett land som Tyskland borde till exempel dra nytta av negativa låneräntor för att investera i välfärd och infrastruktur, enligt Gopinath, som inte utesluter att det kan sluta med att det krävs en internationellt koordinerad finanspolitisk respons på tillväxtkrisen.
"Med en tillväxt på 3 procent finns inget utrymme för policymisstag", skriver Gopinath.
Hon beskriver det även som avgörande att beslutsfattare i samarbetsanda trappar ned spänningarna inom både handeln och geopolitiken och samtidigt fortsätter att samarbeta för att hantera stora problem som klimatförändringar, korruption och cybersäkerhet.
