Komvux kan fylla en avgörande roll på dagens arbetsmarknad, men dessvärre finns det brister i den kommunala vuxenutbildningen. Det skriver Svenskt näringsliv tillsammans med flera branschorganisationer, däribland Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Jernkontoret i en debattartikel på Altinget.
Enligt undertecknarna av debattartikeln finns två skäl till att den kommunala vuxenutbildningen länge brustit i sin roll.
Det första skälet är att urvalsreglerna på komvux prioriterat dem med kortast utbildning. Dessa personer har sällan bäst förutsättningar att uppfylla arbetsmarknadens krav.
En rimligare ordning tycker de är att urvalsreglerna prioriterar personer som har goda möjligheter att snabbt tillgodogöra sig en utbildning som gör honom eller henne eftertraktad på arbetsmarknaden. Riksdagen har därför beslutat att urvalsreglerna ska prioritera dem med ”störst behov” i stället för dem med kortast utbildning. Regeringen har nyligen också presenterat nya lydelser i linje med detta.
”Vi är dock bekymrade över att dessa ändringar inte är tillräckligt stora och att de som aktivt väljer att byta yrke – yrkesväxlarna – även fortsatt kommer hamna sist i kön och inte får tillgång till den utbildning de behöver”, skriver de vidare.
Det andra skälet till att komvux inte är den kraft för omställning som Sverige behöver hittar de i själva utbildningsutbudet. Det som kallas yrkesvux – yrkesinriktad vuxenutbildning som anordnas av kommunerna – finansieras av staten. Men enligt undertecknarna använder kommunerna yrkesvux för att tillgodose sina egna rekryteringsbehov. Till exempel yrkesutbildas det i kommunal regi i dag fler barnskötare än medarbetare till bygg- och anläggningssektorn, installationssektorn, industrin, bageribranschen och transportsektorn – sammantaget.
Undertecknarna kräver nu omedelbara reformer, framför allt att staten tar över ansvaret för att utforma komvux anpassat för dagens behov, eftersom kommunerna har visat att de inte klarar av uppdraget