Drönartekniken är ny i skogsnäringen. Metoden bygger på en modell byggd på geografiska data som kopplar till klimat, geologi, hydrologi och skog. I metoden ingår även kontroller i fält.
– Vi ser en stor potential. Med tekniken kan man se var i landskapet riskerna är som störst och därmed inte bara vara på tå när skadorna uppstår, utan även förebygga dem till exempel genom att anpassa hur man planterar och vilka träd som planteras efter avverkning, säger Erik Trostek.
Skogen fotograferas från en förprogrammerad drönare som flyger självständigt. Den är utrustad med dubbla kameror, en vanlig och en så kallad multispektral kamera. En multispektral kamera fångar fler spektrum än vad det mänskliga ökat kan uppfatta, till exempel spektrum som ligger nära infrarött ljus. Det gör att man bland annat kan se fotosyntesen på varje träd. De träd som inte reflekterar lika mycket visar då på en nedsatt vitalitet jämfört med friska träd. Bilder med olika spektrum kan läggas ihop i ett rutmönster och ge helt ny information och kunskap om skogen.
Med hjälp av bilderna som sedan bearbetas i digitala kartverktyg, kan man med hjälp av olika färgläggningar se vilka områden som är mest utsatta och som riskerar drabbas av torka. Därmed ser man också var till exempel angrepp av sekundära skadegörare som insekten granbarkborre kan slå till i framtiden.
