När det är dags för bilen att skrotas hamnar restmaterial som gummi och inredning oftast på deponi eller bränns i brist på bättre lösningar. Nu utvecklar Stena Metall AB en metod som gör det möjligt att använda det så kallade fluffet, som kommer av nedbrytningen av restavfall, till energi. Fullskaleförsök med positiv utgång har gjorts på Lidköpings värmeverk. Metoden som har fått namnet Fluff har väckt internationellt intresse och kommer därför att presenteras på olika internationella konferenser framöver.
I många år har det organiska restavfallet från fragmenteringsanläggningar lagts på deponi eller bränts. Detta eftersom det innehåller vissa metaller och halogener som kan orsaka driftstörningar i kraft- och värmeverk vid en energiåtervinning.
I projektet Fluff som drivs av Stena Metall AB har man därför tagit fram en metod som gör att restavfallet kan bli till ny energi när det genom fragmenteringsprocessen blir till fluff. Projektet går till så att fragmenteringsanläggningar
säljer till exempel gamla bilar till Stena Metall som krossar dem. Metallerna säljer de till stålföretaget SSAB som har varit högstbjudande. Det är nämligen mer energieffektivt för SSAB att återvinna än att bryta nya metaller. Fluffet blandas sedan med rötslam och hushållsavfall till en bränslemix som genom korrosionstester utförda av Chalmers tekniska högskola har blivit godkänd som förbränningsmaterial. Fluff har tidigare inte varit populärt som förbränningsmaterial eftersom det ensamt kräver ett högre värmevärde och innehåller mer klor. Detta har gjort att det ofta skapar farliga beläggningar och korrosion i värmepannorna.
Projektet Fluff är ett samarbete mellan Stena Metall AB, Chalmers tekniska högskola, Metso Power samt Sveriges tekniska forskningsinstitut, och finansierades av organisationen Waste Refinery.
– Metoden kan komma att ersätta kol och olja. Den skapar vinnare både i återvinningsföretag, värmeverk och för miljön, säger Marianne Gyllenhammar som är projektledare för Fluff på Stena Metall AB.
– Det är ju bra att använda den energi som redan finns, tillägger hon.
Marianne Gyllenhammar ser positivt på metodens framtida utveckling och menar att det finns en stor potential i materialens energivärde. Bara inom EU kan energivärdet i restmaterialen nämligen motsvara en miljon kubikmeter olja. Fluff löser även problemet med EU:s direktiv om avfall som säger att deponi inte får innehålla mer än tio
procent organiskt kol. Idag förbränner fragmenteringsanläggningarna mycket av restmaterialet eftersom det är lättare än att särskilja materialen. Metoden har rönt stora framgångar och kommer framöver att
presenteras på olika internationella konferenser. Bränslemixen innehållandes fluff, rötslam och hushållsavfall proveldades genom fullskaleförsök i Lidköpings kommunala panna och väckte intresse även där.
– Projektet är intressant för vår del eftersom vi vet vilka problem det kan vara att endast elda med bilfluff, och vi tycker det var positivt att en lösning togs fram.
Det berättar Bengt-Olof Andersson som är driftchef på Lidköpings värmeverk. Han uppger att det inte är omöjligt att de kommer att använda sig av metoden framöver.
Stena Metall AB har sammanlagt åtta stycken fragmenteringsanläggningar för komplext metallskrot i Europa. Energivärdet i restmaterialen motsvarar 35 tusen kubikmeter olja, och i EU:s samtliga medlemsstater beräknas alltså energivärdet motsvara över en miljon kubikmeter olja. Det räcker för att hålla 400 tusen småhus uppvärmda
under ett år.
