Underhåll är av yttersta vikt för att maskiner och anläggningar ska kunna fungera överhuvudtaget och vara effektiva i ett långsiktigt perspektiv. Branschorganisationen UTEK certifierar underhållschefer och underhållstekniker enligt gemensamt framtagna europeiska standarder.
Jan Frånlund är ordförande i UTEK, den svenska riksorganisationen inom driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård. Han är dessutom ordförande i den europeiska branschorganisationen EFNMS utskott för certifiering. Sedan UTEK
startade sina certifieringar i mitten av 1990-talet har Jan Frånlund märkt ett stadigt ökande intresse för certifiering.
–Det blir fler som certifieras hela tiden. Det finns också en ökad efterfrågan från företagen på certifierad personal, säger Jan Frånlund.
De första stegen mot en europeisk standard för certifiering av underhållspersonal togs av Sverige på 1990-talet. EFNMS, som har medlemmar från 21 europeiska länder, tog fram en standard för generella kunskaper som underhållschefer bör ha - oberoende av land eller bransch. Enligt dom riktlinjerna utarbetades en tentamen för att testa dessa kunskaper och den som godkänns erhåller ett certifikat.
Prov i fem delar
Tentamen för certifiering anordnas i Sverige av UTEK två gånger varje år och tar en arbetsdag i anspråk. Provet har fyra delområden: ledning och organisation, drift- och anläggningssäkerhet, beslutsstöd inom underhåll samt underhållsmetoder.
Två av delarna examineras i ett första fyratimmarspass på provdagens förmiddag. Efter lunch går provet vidare med prov på de två återstående områdena. För att bli godkänd på denna del av tentan krävs 70 procent rätta svar på varje del. Utöver godkända tentor krävs fem års erfarenhet inom underhåll, varav två år i en ledande befattning. För att få en certifiering som European Expert in Maintenance Management krävs dessutom kunskaper i engelska, med tonvikt på facktermer.
– Vi enades om engelskan som gemensamt språk efter många diskussioner, småskrattar Jan Frånlund.
– Särskilt tyskarna och fransmännen hade synpunkter.
Den engelska delen av provet är idag skriftlig, men en muntlig tentamen har diskuterats.
– Deltagarna får en engelsk artikel om underhåll, som de ska läsa och därefter sammanfatta. De får då översätta och förklara tekniska begrepp, förklarar Jan Frånlund.
Ökat intresse för certifiering
I Sverige finns inga krav på certifiering för att få arbeta med underhåll. Men en trend som Jan Frånlund ser är att allt fler företag ställer egna krav. Det handlar både om att certifiera den egna personalen och att kräva certifikat från externa konsulter.
– Det finns oftast bara en underhållschef på en anläggning, ändå ser vi att många företag, som LKAB och Stora Enso, låter fler i sin personal göra tentamen. Företagen vill ha den här kompetensen. Certifikatet är en kvalitetssäkring, berättar Jan Frånlund.
Under 2000-talet har UTEK även börjat certifiera underhållstekniker. Testet är riktat mot arbetsledare och görs via dator. Bland 1400 frågor inom 18 delområden får deltagarna svara på 120 slumpvist utvalda. De som klarar 60 procent av frågorna och dessutom 30 frågor på engelska går vidare till två ytterligare test. I ett moment får deltagarna göra en beräkning i ett kalkylprogram. De ska också göra en felsökning via en ritning av en maskin. Vid varje provtillfälle medverkar en utländsk observatör för att säkerställa att den europeiska standarden upprätthålls.
Den som klarat de fem delproven kan titulera sig Maintenance Technician Specialist.
–Många företag använder provet när de ska vidareutbilda. Genom att frågorna är indelade i
delområden är det lätt att se var svagheter och styrkor ligger, säger Jan Frånlund.
Läs fler spännade reportage i senaste numret av Nordisk Industri!
