Det finns rostfritt stål och så finns rostfritt stål. När Kina och Indien nu börjar tillverka rostfritt stål i parti och minut måste företag som Outokumpu - världens tredje största tillverkare av rostfritt stål – satsa mer på högkvalitativa produkter. Kastruller och diskmaskiner och andra konsumentprodukter kan tillverkas för en mycket billigare penning i Kina, nu handlar det om att befästa sin ställning inom till exempel off-shore-industrin och pappers- och massaindustrin, som har mycket högre krav på materialets korrosiva egenskaper och hållfasthet.
Trots den hårdnande konkurrensen och oförutsägbara stålpriser är Outokumpu nu tillbaka på investeringsbanan. I Degerfors miljardinvesterar man i år och för 300 miljoner kronor bygger Outokumpu en syraåtervinningsanläggning i Avesta Jernverk som ska återvinna både syra och mineraler. Det kommer man att tjäna en del pengar på, men det är i första hand en miljöinvestering
Hårt drabbat av krisen
Krisen satte p för Outokumpus planerade miljardsatsning i Avesta Jernverk, men en del av investeringspaketet gick vidare och avser den nya syraåtervinningsanläggningen. Det är ett 22 meter högt och 800 kvadratmeter stort hus i tre våningar. Det är nu nästan färdigbyggt, men saknar fortfarande en del inredning och processutrustning.
Huset syns på långt håll och Jonas Nordlöf, projektledare för syraåtervinningen, berättar att det väckt en del nyfikenhet i Avesta.
– Folk i kommunen ser positivt på att det händer saker här. “Det är alltså inte stendött, ni bygger ett stort hus!” är en kommentar vi fått, berättar han.
Avesta kommuns största arbetsgivare drabbades hårt av finanskrisen och när det såg som mörkast ut i slutet av 2008 varslades 280 anställda på järnverket.
Syraåtervinningsprincipen
I maj 2011 tas syraåtervinningsanläggningen i reguljär drift.
– Det är mycket intrimning av en sådan här process, säger Jonas.
I anläggningen återvinns syrorna fluorväte och salpetersyra som används för att beta ren ytan på den valsade plåten. Syraåtervinningsprincipen går ut på filtrering av syran, vilket är en mer energieffektiv metod än konkurrerande metoder som bygger på förbränning av syran, menar Jonas Nordlöf. Genom återvinningen kommer man att kunna ta vara på mer än 95 procent av syrorna.
Rören ett kapitel för sig
Fluorvätesyra och salpetersyra är starkt frätande. Det räcker att få någon droppe på huden för att få svåra skador. Därför är viktigt att rören som syrorna transporteras i inte läcker. Rören är därför ett kapitel för sig. De är tillverkade av PVDF-plast, dubbelmantlade och försedda med sensorer eller läckageindikatorer var fyrtionde meter i det yttre höljet.
– Om det uppstår ett läckage får vi larm om att vätska är i ytterröret, förklarar Lars Wikström, projektchef på One Concept Engineering som tagit fram rörkonceptet.
Det är Outokumpu som ställer de höga säkerhetskraven.
– Outokumpu har lagt ner mycket tid på att hitta ett säkert system för vad de kallar för navelsträngen i hela projektet. Det unika med projektet för vår del är att det innebär tredjepartsgranskning.
Designunderlag, ritningar och svetsprocedurer har tredjepartsgranskats av Inspecta. Detta trots att det visade sig att det inte finns några myndighetskrav på tredjepartsgranskning, säger Lars Wikström.
Nanofiltrering
Syraåtervinningsanläggningen skulle även kunna kallas för en metallåtervinningscentral. Metalloxider av järn, krom och nickel passerar två filter, ett mikrofilter och ett nanofilter för att sedan brännas i en ugn (roaster). Restprodukten är ett metalloxidpulver som efter viss behandling kan återanvändas som råmaterial i stålverkets smältugn.
Nanofiltret är en avancerad teknisk framtidssatsning.
– Det är nanofiltreringen som gör den här anläggningen speciell, framhåller Jonas Nordlöf som berättar att han gjort flera studieresor till bland annat Kina och Taiwan där de enda två referensanläggningarna finns. Nanofiltren kommer från tyska Steuler GmbH som levererat all processutrustning till syraåtervinningen.
Radiakmätning
Återanvändning löper som en röd tråd genom verksamheterna i Avesta Jernverk. Som råvara i stålproduktionen används till exempel skrot.
På en skylt vid grindarna till Avesta Jernverk står det “radiakmätning”. Lastbilarna med skrot kan innehålla radioaktiva ämnen och därför måste deras laster skannas innan de släpps igenom. Det har också hänt att skroten, som ska vara noggrant sorterad, innehåller spår av radioaktivitet. Det vore förstås ingen hit om det kommer ut radioaktivt rostfritt stål på marknaden...
De förädlade varianterna
Fortfarande är hälften av det rostfria stål som lämnar Avesta Jernverk av den enklaste varianten (304) som används i diskmaskiner och andra konsumtionsvaror. Men Outokumpus ambition är som sagt att öka andelen förädlade varianter som höghållfast stål och korrosionsstål eller så kallat Duplex-stål. Duplex-stål används i bland annat lagertankar. Det går åt mindre sådant stål i väggkonstruktionerna än det skulle göra om vanligt rostfritt stål användes. Lagertankar ingår i sin tur i till exempel avsaltningsanläggningar.
– I Afrika och Asien finns ett jättebehov av dricksvatten och därför har vi fått många beställningar på material till avsaltningsanläggningar, säger Anders Bohlin som har det övergripande investeringsansvaret på Avesta Jernverk.
– Andra segment vi arbetar mot där det behövs lätta stålkonstruktioner är byggindustrin, tåg- och bilindustrin. Andra marknader för Outukompo är kemiindustrin, papper och massaindustrin, off-shore- och energiindustrin.
Anders Bohlin vill särskilt uppmärksamma de konkurrensfördelar Avesta Jernverk har av att tillverka plåtar som är tvåmeter breda.
– Nästan alla valsverk tillverkar en och en halv meter breda plåtar. Med två meter breda plåtar behövs färre svetsar, det är en mer kostnadseffektiv teknik.
Kan bli självförsörjande på krom
För att få fram de rätta stålrecepten behöver man tillsätta krom och nickel. Det är metaller man köper in från Kanada, Sydafrika och framför allt Ryssland.
På grund av stora prisvariationer på nickel försöker Outokumpu minska inblandningen av nickel. När det gäller krom däremot har Outokumpu en egen kromgruva i Finland.
– Det talas om att bygga ut den gruvan så att vi blir självförsörjande på krom i framtiden, säger Anders Bohlin.
Investeringskänslig marknad
Krisen minskade dramatiskt beställningarna från Avesta Jernverk.
– 2009 var ett jättejobbigt år för hela Outokumpu-koncernen, säger Jonas Nordlöf.
Många stora beställningar på till exempel avsaltningsanläggningar frös inne.
– Vi säljer mycket mot projekt och det är en mycket investeringskänslig marknad, säger Jonas.
När företaget nu ser ut att ha kommit ur krisen kommer man att återuppta det investeringsprogram som togs fram före den.
– Vi behöver öka slipningskapaciteten och ersätta gamla maskiner, men jag tror inte vi kommer att ta något beslut om ett investeringspaket på en gång utan tar det steg för steg.
Nästa år kommer vi att satsa på att öka stålverkskapaciteten, säger Anders Bohlin.
En stor utbildningssatsning kommer också att ske på tekniska säljare.
– Det är ett marknadsprojekt som är minst lika tufft som investeringsprojektet, säger Anders Bohlin.
