Saab Automobil var i en mycket svår situation redan när det köptes av Spyker, och förvaltarna trodde aldrig på Victor Mullers försök att rädda företaget. Det framgår i Saabs förvaltningsberättelse som i dag blev offentlig.
-Det har varit ett mycket omfattande material, en av konkursförvaltarna, Anne-Marie Pouteaux.
Eftersom det var tre bolag som försattes i konkurs: Saab Automobile och dotterbolagen Saab Powertrain och Saab Tools, är det i praktiken tre berättelser.
Förvaltarna konstaterar att frigörandet från GM visade sig bli mer kostsamt och tidsutdraget än vad som möjligen var förväntat. 2010 producerades 32 048 bilar men endast 28 284 såldes, mot ett mål om 64 000, med åtföljande verkan på resultat och likviditet.
Konkursförvaltarna konstaterar vidare att den optimistiska försäljningsprognosen medförde stora materialinköp som ytterligare hade åverkan på en redan ansträngd likviditet. Saab var i en i alla avseenden i en mycket prekär situation redan när Spyker köpte företaget, vilket successivt accentuerades under 2010.
En rad omstruktureringar och kostnadsbesparande åtgärder vidtogs visserligen under 2010 men förlusttrenden fortsatte under 2011. Under första kvartalet sjönk kassalikviditeten med 24 procent och de likvida medlen i form av kassa/bank sjönk från 666 miljoner kronor till 43.
Den 17 februari 2011 hade Saab inte kunnat betala förfallna leverantörsskulder på 71 miljoner kronor. Dessutom hade bolaget skulder till General Motors på 220 miljoner kronor.
Under första kvartalet var månadsförlusterna mellan 350 och 550 miljoner kronor. Enligt styrelseprotokoll från den här tiden framgår att Saabs omedelbara behov av rörelsekapital beräknades till 400-500 miljoner kronor.
Enligt förvaltarna kom oroväckande signaler om försäljningssiffrorna redan i januari och i början av februari om att målet för första kvartalet inte skulle hållas. Dessutom fanns indikationer på att Saabs marginaler var under stark press på de viktiga brittiska och nordamerikanska marknaderna, skriver konkursförvaltarna. Utåt höll samtidigt Saabledningen skenet uppe.
Förvaltarna sågar ledningens och framför allt vd Victor Mullers alla försök att försöka rädda bolaget. Inget alternativ var tillräckligt på egen hand. Alla tänkbara lösningar med olika intressenter och finansiärer byggde på olika kombinationer som var beroende av en rad faktorer, bland annat godkännanden av myndigheter för att falla på plats, står det i förvaltarberättelsen.
GM:s inflytande över ägarförändringar var också en starkt begränsande faktor som till sist bidrog till konkursen, skriver förvaltarna.
GM sade kategoriskt nej till kinesisk inblandning i Saab.
Förvaltarna vill fortsätta utreda flera poster och transaktioner som kan bli aktuella att kräva tillbaka till konkursboet. Största summan rör General Motors där det handlar både om att Saab betalade, fast bolaget var på obestånd, och om fakturor för garantikostnader som GM inte betalat. GM ansåg sig kunna kvitta de skulderna mot andra fordringar som biljätten hade på Saab.
Fortsatt utredning blir det också kring kinesiska Youngmans betalning för tillgång till Saab-teknologi som hamnade bland annat hos ägarbolaget Spyker. Även pengar som betalats ut till Victor Muller ska utredas vidare.
Att förvaltarberättelserna är inlämnade är ett viktigt steg på vägen mot att avsluta konkursen, men det återstår mycket arbete.
-Det är många år kvar ännu. Det kommer säkerligen att bli en hel del processer och tvister med olika parter, säger Anne-Marie Pouteaux.
Det som står närmast för förvaltarna är att börja se över vilka fordringsägare som kan få ut pengar från konkursboet. Skulderna uppgick till 12-13 miljarder kronor. Många kommer inte att få ut något, även om förvaltarna fått in en del pengar genom försäljning.
-Vi har fått ihop bort emot 1,5 miljarder kronor, säger Pouteaux.
Saabs tidigare ledning har fått lämna synpunkter till förvaltarna och flera har varit kritiska till förvaltarnas slutsatser.
(TT)
