Stora Ensos bruk i Skoghall i Värmland investerar 270 miljoner kronor för att förbättra sulfatmassakvaliteten och öka masskapaciteten. Flertalet installationer som hör till investeringen genomfördes under ett extra långt underhållsstopp i höst, då bland annat en 80 ton tungt vitlutsfilter, lyftes på plats med hjälp av en gigantisk kran.
Skoghalls bruk på Hammarö strax utanför Karlstad är med sina drygt 800 anställda en av Värmlands största arbetsgivare. Sedan mitten av 90-talet har här gjorts investeringar för drygt 10 miljarder kronor.
Milstolpar
Några milstolpar är bygget av en ny kartongmaskin, ett nytt blekeri och en CTMP-anläggning som byggdes åren 1995-97. I mitten av 2000-talet sjösattes ett stort energi- och miljöprojekt, Energy 2005. Några år senare var det dags för nästa jätteprojekt, Wood 2012, som avsåg ett nytt renseri för flisproduktion. På senhösten 2012 matades den första veden in i renseriet. Slutkostnaden för Wood 2012 landade på 850 miljoner kronor.
Nya investeringar avlägsnar gamla flaskhalsar, vilket öppnar för ytterligare investeringar. Som en kedjereaktion. En förutsättning för årets sulfatmassainvestering, som går under namnet PMI (”pulp mill improvement”) var just att den kapacitetsökning av flisproduktionen som det nya renseriet medger.
– Det nya renseriet gav oss möjlighet att bygga ut och utveckla massakapacitet, så det finns en tanke och röd tråd i hur vi utvecklar bruket, sade Carl-Johan Albinsson, platschef på Skoghalls bruk, under en pressträff då PMI-satsningen presenterades under det pågående driftstoppet.
Carl-Johan Albinsson fick frågan om den senaste investeringen är den sista åtgärden.
– Det blir aldrig färdigt. Så länge vi har kunder kommer vi att utveckla bruket, förklarade han.
Vilken är då nästa flaskhals? Skoghalls bruk alltjämt är beroende av leveranser av massa utifrån i sin kartongproduktion, förklarade Carl-Johan Albinsson som antydde dock att nästa projekt kan bli ett som dock inte kräver någon investering.
Konjunkturokänslig produkt
Skoghalls bruk har hittills inte behövt bekymra över en investeringsovillig ledning. Tvärtom ser Carl-Johan Albinsson det faktum att Stora Enso under årens lopp godkänt investeringar i bruket på över 10 miljarder som beviset att de har ledningens förtroende.
– Ibland pratar man om att skogsindustrin är på nedgång, men vi känner inte alls så. Vi tycker att vi har produkter som efterfrågas och vi har bra råvaror som finns i vår närhet.
Det finns grund för att hysa en sådan optimism: Skoghalls bruk har nischat in sig på en ganska konjunkturokänslig produkt – vätskekartong. Var sjätte vätskekartongförpackning i världen är gjord av kartong från Skoghalls bruk, som är ett av de tio största kartongbruken i världen. Även kartong för torra livsmedel tillverkas i fabriken. 85 procent av produktionen går på export och kartongen, som består av fem skikt, transporteras ut på rulle.
Extra omfattande underhållsstopp
Under det årliga och enda veckolånga driftstoppet i slutet av oktober då hela fabriken stod stilla genomfördes lejonparten av de installationer som hör till PMI-investeringen. Till följd av denna blev underhållsstoppet extra omfattande – mer än 7000 åtgärder var inplanerade och 1200 entreprenörer deltog.
– Vi gör väldigt mycket på kort tid. Genom att ta in hela anläggningsdelar som tvättfiltret med hjälp av en jättelik kran har vi sparat tid. Det normala förfaringssättet är annars att man skruvar ihop det på plats, sade Thomas Nilsson, projektledare för PMI-investeringen.
Den 300 ton tunga kranen, med en lyftarm som är över 100 meter lång, har lyft filter som vägt upp till 80 ton.
PMI-investeringen
PMI-investeringen, som i första hand går ut på att öka produktionskapaciteten med 45 000 ton, görs på två ställen i bruket, i kemikalieåtervinningen där Valmet är huvudentreprenör och i fiberlinjen med Andritz som huvudentreprenör.
PMI-investeringen handlar också om att förbättra massakvaliteten. Bland annat kommer massan att filtreras bättre genom ett trycksatt vitlutsfilter som tillsammans med kringutrustning installerats i en ny byggnad.
– Hjärtat i investeringen är vitlutsfiltret som är skonsammare mot våra fibrer, så att de är helare och renare när de kommer in i kartongmaskinen, förklarade Thomas Nilsson.
Syftet med PMI-investeringen är flera:
– Det bidrar till minskade rörliga kostnader så att vi slipper köpa in massa utifrån, men vi får även bättre energieffektivitet med minskad energiförbrukning. Sulfatmassafabriken kommer också att producera mer energi åt oss som vi kan använda i kartongproduktionen.
– Det kan också leda till en effektivare kartongproduktion med möjlighet till kvalitetförbättringar, sade Thomas Nilsson.
Uppstart
På fiberlinjen har kokeriet byggts om, siltutrustningen uppgraderats och en ny tvättutrustning installerats av typen Drum Displacer Filter. I kemikalieåtervinningen har förutom vitlutsfiltret flashtorken och inmatningssystemet för mesa byggts om. En ny rökgasfläkt och en ny kammare i elfiltret för rening av rökgaser har också installerats där. Uppstarten av PMI är planerad till oktober 2014.
3D-projektering
Speciellt med projektet är att det 3D-projekterats. Alla utrymmen har laserskannats och tagits in i datorer som så kallade punktmoln, utifrån vilja 3D-modeller genererats.
- 3D-modellering kommer mer och mer. Det är ett väldigt bra hjälpmedel. Förut kunde man bara använda det för nya anläggningar, men nu fungerar det även för nya anläggningar, sade Thomas , som skämtsade tillade:
- Så vi behöver våra dataspelande ungdomar i framtiden.
Genom 3D-projeketeringen har man även sparat tid, framhöll Thomas.
Mindre luktstörningar
Ett stort antal ingrepp under underhållsstoppet har inte varit dikterade av PMI-projektet, utan som alltid under årliga underhållsstopp passar man på att åtgärda sådant som man inte kan göra under resten av året. Bland annat har utrustning installerats för att minska luktstörningar från bruket, vilket även påverkar Skoghalls bruks närmaste omgivning.
– Vi har installerat en reboiler, som är en sorts värmeväxlare som använder ånga från processen och växlar av den till ren och fin ånga, förklarade Peter Olsson, chef för teknik och investeringar på Skoghalls bruk.
– Sen bygger vi om vakuumsystemetet så att det blir mer energieffektivt, inför ett nytt styrsystem och förbättrar utlastningen för våra truckar så att vi kan lasta mer, berättade Peter Olsson vidare.
– Vi gör också ett mycket komplicerat ingrepp då vi byter styrsystem i vår mottagningscentral för högspänning, där vi tar emot högspänd ström på 145 kilovolt, sade han vidare.
Arbetssäkerheten
Med många tunga lyft och arbete på hög höjd riskerar olyckor på arbetsplatsen att få allvarliga konsekvenser. Därför är också fokus på arbetssäkerheten stor.
Helena Davidsson, chef för skydd och säkerhet, berättade om hur bruket jobbar med arbetssäkerhetsfrågor under driftstoppet.
– Vi har haft något olycksfall men inget med frånvaro och vi gör utredningar av alla skador, försäkrade hon.
Många av de kontrakterade entreprenörerna har egna skyddsombud på plats och en av huvudentreprenörerna, Andritz, har till och med egen säkerhetsansvarig personal på plats.
En särskild satsning har gjorts på alkoholtesterna i år. Slumpvisa drog- och alkoholtester görs som regel på Skoghalls bruk, men i år har man särskilt inriktat sig på alkoholtester och hittills i år genomfört 180 stycket. På frågan om någon hittills testat positivit svarade Helena att de inte vill hänga ut någon, men tillade tvetdygt:
– Det finns en anledning till att vi gör dem, och vi vill att de som jobbar här ska vara trygga med att deras arbetskamrater är nyktra och fattar bra beslut.
Ibland sätter arbetssäkerhetsarbetet ganska oväntade saker i fokus. Vis av erfarenheten från förra årets underhållsstopp har man i år särskilt satsat på att göra parkeringsplatsen säkrare med vakter som ser till så att bilar inte krockar.
