Den 29 oktober samlades det senaste Sustainability Circle-mötet i Ingenjörsvetenskapsakademins anrika lokaler på Östermalm i Stockholm. Sustainability Circle är det tillfälle då SMGCs regionala medlemmar kan träffas under ett nationellt kunskaps och erfarenhetsutbyte med ett gediget program.
– Att vi väljer IVAs lokaler är ingen slump. Det är en del av en medveten strategi med syftet att höja status på underhållsbranschen. Det är ju hållbarhetsingenjörer som får industrin att rulla och som ser till att lampan lyser när man trycker på knappen. Det är lätt att glömma bort när allt fungerar – för det gör det ju för det mesta. Det säger Anders Källström, ordförande i SMGC.
Vid Sustainability Circle-mötena utvecklas SMGCs visioner för framtiden. Det handlar om att hitta nya hållbara ekonomiska modeller för underhåll och hållbar produktion. Under SMGCs paraply arbetar en rad projektgrupper ute i landet med att ta fram ramverk och praktikfallssamlingar för att skapa underlag för dessa modeller.
– Vi har ett mycket spännande samarbete med Örebro universitet för att utveckla dessa ekonomimodeller som vi ser är ett avgörande medel för att få upp underhållsfrågorna på styrelseborden. Om de som sköter ekonomi och budget i företagsvärlden inte får tydliga ekonomiska modeller för hållbar produktion är underhåll en icke-existerande faktor i företagets budgetar och planering, menar Anders Källström.
– Vi menar att vi måste bli tydligare med underhållets roll i olika sammanhang. Värdet av en teknisk komponent är ju beroende av det system komponenten ingår i. Och nyttan gör komponenten när den är verksam i något avseende. Och det är inte förrän denna verksamhet löper på utan problem som tekniken skapar värden. Och det är här underhåll och hållbar produktion kommer in i bilden, en bild som vi vill tydliggöra, säger Anders Källström.
– Detta är en av SMGCs viktigaste uppgifter – att koppla underhåll till ekonomi, business och affärsmodeller, menar Anders Källström.
Förmiddagen under Sustainability Circle ägnades åt strategifrågorna medan eftermiddagen ägnades åt SMGCs olika projektgruppers arbeten. Flera parallella seminarier presenterades där. Förutom en redovisning av SMGCs strategiplaner, fick deltagarna information om de olika arbetsgruppernas verksamheter.
En grupp som Anders Källström vill uppmärksamma är arbetsgruppen för utveckling av hållbarhetstekniska strategier som träffas under ledning av Ulf Sandberg, professor i automatiseringsteknik på Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan i Skövde.
– Det här arbetet som gruppen ”Hållbarhetstekniska strategier”, HbS, ägnar sig åt menar jag är mycket viktigt. Traditionellt så har ju underhållsfrågor inte avhandlats i styrelserummen och de som arbetar med dessa frågor har ju traditionellt betraktats som tekniker. Här gäller att formulera dessa frågor i termer som intresserar och attraherar bolagsstyrelserna – för här finns pengar att tjäna, menar Anders Källström.
En diskussion som pågår inom Sustainability Circle är frågan om hållbarhet kontra underhåll.
– Vi funderar kring uttrycken hållbarhet och underhåll. Underhåll vet ju alla vad det är, men är samtidigt ett lite belastat ord. Hållbarhet används i många sammanhang och är ett brett begrepp som också innefattar många miljöaspekter. När vi i underhållsbranschen talar om hållbarhet så handlar det om produktion i ett livscykelperspektiv – och där är ju underhåll en viktig faktor. Vi är ännu inte färdiga med den diskursen, men vi arbetar med frågan.
En grupp som väckte ett sort intresse under Sustainability Circle-mötet var den som arbetar med hållbarhetsberäkningar. Gruppen HbR, under ledning av Lars-Gunnar Algestrand, ekonomichef på företaget Borealis, arbetar med ekonomimodeller som diskonterar framtiden. Gruppen arbetar med frågor om att inte se månadsvis på underhållsbehoven, eller bara att ta problemen när de kommer, utan att skapa tydliga ekonomiska modeller för underhåll i ett produktionsperspektiv, enligt samma modeller som för en investeringskalkyl.
– Tanken är ju att underhållsbehoven ska få samma uppmärksamhet i styrelserummen som en investeringskalkyl och då måste tydliga modeller finnas färdiga. När vi är där har vi nått långt, säger Anders Källström.
