”Vi leder teknikutvecklingen, vi föder kreativa individer och vi skapar miljönytta” Med dessa tre djärva ståndpunkter vill den svenska stålbranschen markera att den tror på en stark framtid för landets stålindustri. Allt detta är formulerat i den gemensamma visionen: ”Stål formar en bättre framtid” Bakom visionen står Jernkontoret och alla dess medlemsföretag.
Sveriges industrihistoria präglas till stor del av skog och malm. Det är tack vare ett rikt utbud av dessa råvaror samt tillgång till energi från vattenkraft som lagt grunden för landets framgångsrika järn- och stålindustri. På 1700-talet var svenskt kvalitetsjärn en av landets absolut viktigaste exportvaror, då cirka 30 procent av stångjärnet på världsmarknaden kom från Sverige. Och under 1800-talets stålproduktion fortsatte exportframgångarna, mycket tack vare den svenske Sandviken-grundaren Göran Fredrik Göransson, som vidareutvecklade britten Henry Bessemers götstålsprocess, då han fick metoden att fungera i industriell skala.
Stålsektorns specialiseringUnder de senaste årtiondena, framtvingad av en internationell strukturomvandling, har de svenska stålföretagen blivit allt mer nischade för att klara den internationella konkurrensen och många svenska bolagen har lyckats förvånansvärt väl i sin specialisering: SSAB gör hållfasta stål för tunnplåt, Ovako gör extremt tåliga stål till bland annat vindkraftverk och Uddeholm tillverkar stål med mycket låg grad av föroreningar, vilket gör stålet perfekt anpassat som verktygsstål. Även den klassiska industrikoncernen Sandvik har specialiserat sig bland annat på rostfria bandstål och sömlösa stålrör för havs- och gasindustrin. Dessa företag är fyra exempel på svenska stålföretag som just tack vare specialisering är världskoncerner inom respektive nischer.
Vision med långtidshorisontMen trots att de svenska stålföretagen har utvecklats åt olika håll, har man fortfarande mycket gemensamt och detta är något man tar fasta på och vill uttrycka i den framtagna visionen ”Stål formar en bättre framtid” så som den manifesteras av stålbranschens paraplyorganisation Jernkontoret.- Med visionen, som sträcker fram till 2050, ger vi ett signalvärde om att vi tror på stålindustrin i Sverige och att branschen vill investera på hemmaplan, säger Anna-Karin Nyman, kommunikationsdirektör på Jernkontoret.
Visionen vill också visa på det samhällsengagemang som finns i branschen och att stålindustrin kommer att fortsätta att skapa svenska arbetstillfällen även för framtida generationer.
− I samhällsdebatten lyfts basindustrin sällan fram som nytänkande och innovativ, trots att mycket av innovationerna skapas här. Vi behöver förnya synen på vad basindustrin betyder för Sverige idag och i framtiden. Inte minst behöver vi skapa attraktivitet för dagens unga att jobba i industrin, säger Anna-Karin Nyman, som också vill understryka att kultur och tradition spelar roll.
- Våra medlemsföretag är verksamma över hela världen, men vill fortsätta i Sverige för här finns både kunskapen och traditionen. Många av de svenska bruken har även en stark kulturell koppling till de orter man är verksamma i och den känslan är väldigt stark.
Minimera miljöpåverkanI visionen finns också ett skarpt åtagande för att minska stålsektorns miljöpåverkan.- Att producera stål är mycket energikrävande och i tillverkningsprocessen använder man också kol, vilket genererar utsläpp. I och med detta har branschen också ett stort miljöansvar. År 2050 har vi satt det gemensamma målet att inte producera varken avfall eller koldioxidutsläpp.
Forskning och utvecklingFör att överleva i den globala konkurrensen kommer den svenska stålbranschen sannolikt att behöva fortsätta på den inslagna vägen - att specialisera sig i olika fack inom högförädlade stålprodukter. Men det går knappast att slå sig till ro.- Fast vi bara har några promille av den internationella stålmarknaden är de svenska stålföretagen världsledande i många segment, men för att fortsätta att behålla den positionen krävs mer forskning och teknikutveckling, säger Anna-Karin Nyman.I Jernkontorets visionsskrift lyfter man också fram att stålföretagen behöver bli ännu bättre på att skräddarsy erbjudande till kund samt att utveckla stål som ger miljö- och energifördelar. Ett exempel är snabbkyld plåt som minskar bränsleförbrukningen i bilar tack vare att höghållfasthet minskar vikten.
Ny grafisk profil ska spegla förändringsarbetetNyligen har Jernkontoret tagit fram en ny grafisk profil för att visualisera den framtidstro och kreativitet som präglar dagens stålindustri.− Jernkontoret och Sveriges stålföretag har under flera år drivit ett förändringsarbete med sikte på framtiden. Mycket energi har lagts på den gemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid”. Vi vill visa samma framtidstro i den nya grafiska profilen, avslutar Anna-Karin Nyman.
FaktaJernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. Organisationen grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.
