De flesta stora medier har tonat ned betydelsen av väderberoende elproduktion i den omfattande blackout som drabbade Spanien och Portugal den 28 april. Enligt Affärsvärlden är det olyckligt, eftersom viktiga lärdomar riskerar att gå förlorade. Det menar Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).
I en analys framhåller Nøland att den spanska elkraschen började just där andelen synkron elproduktion – som vattenkraft, kärnkraft och gaskraft – var som lägst. “Runt 1,3 gigawatt solkraft kopplade bort sig från nätet inom en sekund,” skriver han och konstaterar att det skedde långt innan något större fel uppstått i elnätet. En sådan produktionsförlust ligger, enligt professorn, nära gränsen för vad systemet klarar.
Nøland pekar även på att “påtvingade frekvenssvängningar från solkraften” observerades redan innan bortkopplingen, vilket indikerar en inneboende instabilitet. Han hänvisar till en rapport från USA:s energidepartement som varnar för att antalet strömavbrott kan öka hundrafalt om planerbar produktion avvecklas utan att ersättas med fast kapacitet – en utveckling som redan ägt rum i Spanien.
En rapport beställd av branschorganisationen Aelec visar att produktionsbortfallen började i områden med endast 3–12 % synkron elproduktion. Denna form av produktion bidrar med “nödvändig spänningsreglering och svängmassa”, vilket gör att bristen blir särskilt kännbara i perioder då sol- och vindkraft dominerar.
Vid störningstillfället stod förnybara källor för cirka 70 % av produktionen, något Nøland menar är riskabelt ur ett energisäkerhetsperspektiv. Spänningsfallet i södra Spanien inträffade långt innan frekvensen kollapsade, och frånvaron av lokalt spänningsstöd förvärrade situationen.
Elförbindelsen med Frankrike havererade dessutom till följd av överbelastning när produktionen från sol och vind låg på toppnivåer. Fyra sekunder efter att Spanien isolerats från Frankrike kollapsade systemet helt.
“Det är ingen slump att de första produktionsbortfallen ägde rum i de delar av landet där den synkrona elproduktionen också var lägst,” konstaterar Nøland och varnar för att risken för framtida strömavbrott är påtaglig när andelen väderberoende elproduktion är hög.
Källa: Affärsvärlden, Jonas Kristiansen Nøland, NTNU
