Donald Trumps nya handelsavtal med bland andra Japan, EU och Sydkorea väcker oro bland ekonomer. Investeringslöftena är otydliga och kan i värsta fall öka USA:s redan höga utlandsskuld.
Efter att i april ha aviserat kraftiga tullhöjningar mot nästan alla större handelspartner har USA:s president Donald Trump nu inlett förhandlingar om nya handelsavtal. En gemensam nämnare för flera av dessa avtal är löften om omfattande investeringar i USA.
Enligt uppgifter från Vita huset ska Japan investera femhundrafemtio miljarder dollar, EU sexhundra miljarder dollar och Sydkorea trehundrafemtio miljarder dollar i USA.
– Trump vill öka nivån på utländska investeringar i USA, vilket i sig skulle kunna förvärra handelsunderskottet. Men om han vill ha en snabb lösning för att förbättra handelsbalansen behöver han bara försvaga ekonomin, säger Marius Gonsholt Hov, chefsekonom på norska Handelsbanken Capital Markets, till journalister.
Ett handelsunderskott innebär att ett land importerar mer än det exporterar. Trump har länge motiverat sina tullar med att USA måste minska sitt stora underskott.
"Verkligheten är mycket oklar"
När Trump och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i slutet av juli presenterade handelsavtalet mellan USA och EU betonades obalansen i handeln.
– Utgångspunkten var en obalans, ett överskott på vår sida och ett underskott på USA:s sida, sade von der Leyen.
Harald Magnus Andreassen, chefsekonom på norska Sparebank 1 Markets, är skeptisk till om investeringarna i de utlovade storleksordningarna verkligen kommer att bli verklighet.
– Realiteterna är väldigt oklara. De har gått med på formuleringar bara för att tullarna inte ska bli ännu högre, säger han.
Enligt Trump innebär avtalet med Japan att USA får behålla nittio procent av inkomsterna från investeringarna. Andreassen tvivlar på att detta är realistiskt.
– Staterna har inga budgetar för det, och om det ska vara privata företag kommer ingen att investera om de inte får behålla avkastningen. Jag tror att dessa avtal i grunden handlar om att trampa vatten och hoppas att galenskapen avtar, säger han.
Risk för svagare dollar och högre skulder
I en analys från Peterson Institute for International Economics pekar ekonomerna Tamim Bayoumi och Joseph E. Gagnon på att den främsta orsaken till USA:s stora handelsunderskott är omfattande utländska investeringar i landet – inte andra länders handelshinder.
”Om Trump lyckas minska USA:s handelsunderskott beror det på att han skrämmer bort utländska investeringar och bromsar den amerikanska ekonomin”, skriver de.
Ekonomerna varnar för att Trumps politik – med expansiv finanspolitik, oförutsägbar handelspolitik och nationalistisk retorik – kan minska investeringarna i USA och samtidigt försvaga dollarn.
USA har dessutom ett så kallat dubbelt underskott, vilket innebär att landet både har ett budgetunderskott och ett handelsunderskott. Andreassen menar att för att undvika att handelsunderskottet växer måste USA spara mer – antingen genom ökat sparande i hushållen, minskade investeringar i företagen eller lägre statliga underskott.
– Det är inte helt lätt att öka investeringarna utan att handelsunderskottet blir större, säger han.
Marius Gonsholt Hov påpekar att handelsbalansens storlek inte nödvändigtvis säger något om ekonomins styrka.
– Det avgörs snarare av resursutnyttjandet i USA, säger han.
Statsskulden ett växande hot
Andreassen varnar särskilt för USA:s växande statsskuld. Landets budgetunderskott ligger på omkring sju procent av BNP och statsskulden överstiger hundra procent av BNP.
– Problemet är att USA har ett stort underskott i nationalbudgeten samtidigt som ekonomin är stark och statsskulden är hög. Om inte något dramatiskt sker kommer skulden att fortsätta växa. Med så hög sysselsättning kan man inte räkna med att skatteintäkterna ska öka tillräckligt, säger han.
Trump pressar fram miljardavtal – ekonomer varnar för skuldfälla
– Statsskulden är ett allvarligt problem för USA, oavsett om det är utlänningar eller amerikaner som köper, fortsätter han.
Medan Trump framhåller handelsunderskottet som en svaghet i ekonomin, ser många ekonomer snarare obalanserna i statsfinanserna som den verkliga riskfaktorn. Om de utlovade investeringarna inte realiseras kan USA stå kvar med både höga skulder och ett fortsatt stort underskott i handeln.
Källa: Peterson Institute for International Economics
