Fortum planerar ny reaktor i Lovisa – kräver statligt stöd

Fortum har köpt markområden av Lovisa stad i närheten av kärnkraftverket i Lovisa. Enligt bolaget är ett av alternativen för den framtida markanvändningen en ny kärnkraftsreaktor. Foto: Wikipedia, Fortum, okänd fotograf.
Fortum har köpt markområden av Lovisa stad i närheten av kärnkraftverket i Lovisa. Enligt bolaget är ett av alternativen för den framtida markanvändningen en ny kärnkraftsreaktor. Foto: Wikipedia, Fortum, okänd fotograf.

Fortum vill bygga en ny reaktor i Lovisa men säger att det kräver statligt stöd. Regeringen öppnar för förenklat tillståndsförfarande.

Fortum undersöker möjligheten att bygga en ny kärnkraftsreaktor i Lovisa. Men enligt bolaget är det bara möjligt om staten bidrar ekonomiskt. Frågan väcker politisk debatt – och aktualiserar regeringens planerade lagändring som syftar till att förenkla processen för nya kärnkraftsprojekt.

Redan i mars meddelade Fortum att man förvärvat totalt 300 hektar mark i anslutning till kärnkraftverket i Lovisa, i samarbete med staden. Företaget bekräftar att ett alternativ för markanvändningen är att bygga en ny reaktor.

– Vi har köpt mark i närheten av Lovisa kärnkraftverk, och en ny reaktor är ett av alternativen vi undersöker, uppger Fortum.

Bolaget har samtidigt varit tydligt med att ett nytt kärnkraftsbygge inte kommer till stånd utan stöd från staten – i form av till exempel finansieringsgarantier och prisstabilisering.

– Det blir inget nytt kärnkraftverk utan stöd, sade Fortum redan tidigare i sin egen utredning.

Regeringen vill förenkla tillståndsprocessen

Regeringen under statsminister Petteri Orpo har i sitt program uttalat en vilja att öka andelen kärnkraft i landets energimix. Ett steg i den riktningen togs nyligen då ett förslag till ny kärnenergilag skickades ut på remiss.

Enligt förslaget skulle principbesluten om nya kärnkraftsprojekt i framtiden inte längre fattas av riksdagen utan av statsrådet. Syftet är att förenkla och snabba upp tillståndsprocessen, som i dag är både långdragen och politiskt känslig.

– Förändringarna behövs, eftersom elförbrukningen i Finland kan komma att fördubblas under det kommande decenniet. Då måste också elproduktionen öka i motsvarande grad, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Men prognoserna för elförbrukningen är långt ifrån säkra och beror till stor del på i vilken utsträckning nya industriinvesteringar blir verklighet i Finland.

Samtidigt vill regeringen fokusera på så kallade små modulära reaktorer (SMR), som i teorin är snabbare att bygga och lättare att integrera i det befintliga elnätet.

– Men de är fortfarande i utvecklingsfasen och inte aktuella inom de närmaste tio åren, konstaterar Multala.

"Finland behöver en ny, stor reaktor"

En tydligare hållning intog Multalas företrädare, Kai Mykkänen, som i dag är stadsdirektör i Esbo. Han föreslår att staten ska gå in och både garantera lån för bygget av ett nytt kärnkraftverk och införa ett stödsystem med en garanterad minimiprisnivå för el – ett så kallat prisgolv.

– Finland behöver en ny, stor reaktor, säger Mykkänen till affärstidningen Kauppalehti.

Han framhåller att förslaget är hans eget initiativ och att det ännu inte finns någon formell linje från regeringen.

Mykkänens modell liknar den som den svenska regeringen presenterade i mars, där staten erbjuder kreditgarantier och ett prisgolv för nya kärnkraftsinvesteringar. Det svenska förslaget har dock mött kritik under remissrundan.

Bland annat uttrycks oro för att modellen snedvrider konkurrensen och motverkar investeringar i andra energislag. Kritiker pekar även på riskerna för elkonsumenter, staten och skattebetalarna.

Motstånd mot statlig prisgaranti

I Finland har intresseorganisationen Sähkönkäyttäjät ry, även kallad Elfi, förkastat idén om ett statligt prisgolv.

– Förslaget är ineffektivt när det riktas till en enda produktionsform och i praktiken till ett enda företag, säger Elfis vd Pasi Kuokkanen.

Miljö- och klimatminister Sari Multala konstaterar att frågan om stöd till ny kärnkraft fortfarande är under utredning. Hon utesluter inte att det kan bli aktuellt med någon form av riskdelning, särskilt för större projekt.

– Det ser ut som att stora reaktorer sannolikt behöver någon form av finansieringslösning som inkluderar riskdelning, säger Multala.

Fortums markförvärv och signaler om en möjlig ny reaktor tolkas av flera som att ett stöd till ny kärnkraft sakta men säkert förbereds. Men beslutet om stöd kommer att kräva både långsiktig analys och tydlig motivering – särskilt i ett läge där de offentliga finanserna är pressade och diskussionen snarare handlar om att minska företagsstöd än att införa nya.

Källa: Kauppalehti