Text: Jonas Eklund, Manufacturing Sector Development Manager Aggreko
EU:s reviderade F-gasförordning, som trädde i kraft våren 2024 och skärptes ytterligare vid årsskiftet, får konsekvenser för stora delar av tillverkningsindustrin. Lagstiftningen syftar till fasa ut fluorerade växthusgaser (F-gaser) till 2050, med ett delmål om att minska tillgängliga mängder med 95 % fram till 2030 jämfört med 2015. För tillverkningsföretag som har kyl- eller klimatlösningar integrerade i sina produktions- och försörjningskedjor innebär detta både tekniska och affärsmässiga utmaningar. Men det ger också möjligheter till innovation och framtidssäkring.
F-gaser har under lång tid varit centrala i bland annat industriella kylsystem, formsprutningsmaskiner och tryckluftssystem samt inom livsmedelsproduktion och värmehantering inom metall- och plastindustrin. F-gaser har många tekniska fördelar, de är termodynamisk effektiva, stabila och med låg brandrisk, men deras extremt höga värden för att öka den globala uppvärmningen så kallad Global Warming Potential, GWP, har gjort att de hamnat i fokus för klimatpolitiken. Många industriella applikationer är idag beroende av system byggda kring syntetiska köldmedier (HydroFluoroCarbons, HFC) som R134a och R404A, vilka nu är föremål för kraftigt minskat utbud och skärpta krav.
Många implikationer för industrin
Det är viktigt att alla tillverkningsföretag börjar analysera vilka delar av deras produktionsmiljöer som omfattas av F-gasförordningen, både vad gäller fasta installationer och mobila system. Många äldre anläggningar är inte kompatibla med nya köldmedier som R290 (propan), CO₂ eller R1234ze, vilket gör att det kan bli nödvändigt med teknisk retrofitting eller att helt byta ut systemen. Dessutom kräver naturliga köldmedier ofta annan typ av systemdesign, till exempel övervakning för brandrisk, trycktåliga komponenter eller särskilda kompressortyper.
Aggrekos rapport om F-gas phase out: Navigating regulations for a sustainable future varnar för snabbt minskande tillgång på traditionella köldmedier, samt ett växande kompetensgap kring installation och underhåll av nya system. I Sverige väntas tusentals kyltekniker behöva omcertifieras, särskilt för arbete med brandfarliga ämnen. Bristen på certifierad personal riskerar därmed att fördröja investeringar och skapa flaskhalsar i moderniseringen av anläggningar.
Proaktiv anpassning ger konkurrensfördelar
Trots utmaningarna innebär förordningen en möjlighet till teknisk uppgradering. Nya lösningar med lågt GWP kan sänka energikostnader, minska driftstörningar och förbättra systemens livscykelprestanda. För tillverkningsföretag som planerar övergången i tid finns dessutom stor potential att sänka sina Scope 1-utsläpp, stärka hållbarhetsprofilen och framtidssäkra produktionskapaciteten inför kommande EU-krav.
Det är därför viktigt att industriföretag redan nu identifierar befintliga system som innehåller F-gaser, och ser över deras ålder, typ av köldmedium och kompatibilitet med alternativ. Det krävs även en omfattande analys kring hur en eventuell konvertering eller ett utbyte kommer att påverka processerna.
Genom att tidigt börja samarbeta med leverantörer, teknikpartners och serviceföretag och använda inhyrda moderna kylsystem går driften att säkras under konverteringsperioden.
F-gasförordningen är mer än en klimatregel, den är en teknisk signal om att framtidens tillverkning måste vara energieffektiv, klimatsmart och kompatibel med cirkulära värdekedjor. För industriföretag som agerar nu innebär det en chans att inte bara följa regelverket, utan också vara teknologiskt ledande i en grön omställning.
