Europeiska kommissionen bedömer att medlemsländernas planer på att förlänga livslängden på befintliga reaktorer samt bygga nya storskaliga anläggningar kommer att kräva investeringar på totalt 241 miljarder euro fram till år 2050. Beloppet motsvarar omkring 2 600 miljarder kronor. Därutöver krävs ytterligare medel för utveckling och utbyggnad av små modulära reaktorer och avancerade reaktorteknologier.
Bedömningen presenteras i den åttonde upplagan av kommissionens illustrativa kärnkraftsprogram (PINC), vars syfte är att ge en faktabaserad överblick över utvecklingen inom kärnkraftssektorn i Europeiska unionen. Enligt dokumentet väntas den installerade kärnkraftskapaciteten i EU öka från 98 gigawatt år 2025 till 109 gigawatt år 2050.
I rapporten konstateras att mer än 90 procent av unionens elproduktion år 2040 väntas vara fossilfri. För flera medlemsländer är kärnkraften en central del av strategin för att minska utsläppen, säkra elförsörjningen och stärka industrins konkurrenskraft.
Vid slutet av 2024 fanns totalt 101 reaktorer i drift i tolv medlemsländer, och dessa stod då för cirka 23 procent av elproduktionen inom EU. När föregående version av PINC publicerades 2017 förutspådde man att kärnkraftskapaciteten skulle ligga på 80 gigawatt år 2025. Att den faktiska kapaciteten nu närmar sig 100 gigawatt förklaras i första hand med att fler äldre anläggningar fortsatt att vara i drift än vad som tidigare antogs.
Förlängd driftstid, nya reaktorer och SMR
Kommissionen betonar att livstidsförlängningar av befintliga reaktorer är avgörande för framtidens kapacitet. Om alla nuvarande reaktorer ges en driftstid på upp till 70 eller 80 år, och samtliga planerade nya projekt genomförs, skulle den totala installerade kapaciteten kunna nå 144 gigawatt år 2050. Utöver detta kan små modulära reaktorer tillföra ytterligare mellan 17 och 53 gigawatt.
Av de 241 miljarderna euro är 205 miljarder avsatta för nybyggnation och 36 miljarder för förlängd livslängd. Det innebär att även om livstidsförlängningar påverkar den totala kapaciteten, står de för en mindre del av de samlade investeringsbehoven.
Dokumentet betonar också behovet av att förbättra planeringsförutsättningarna för kärnkraft inom ramen för unionens klimatmål, REPowerEU-planen och målsättningarna i det så kallade Clean Industrial Deal.
Dan Jørgensen, EU-kommissionär med ansvar för energi och bostäder, kommenterade:
– För att förverkliga den rena energiomställningen krävs alla noll- och lågutsläppslösningar. Kärnkraften har en roll i att bygga ett mer motståndskraftigt och renare energisystem. Genom att säkerställa rätt förutsättningar kan EU behålla sitt industriella ledarskap i sektorn samtidigt som högsta säkerhetskrav upprätthålls och radioaktivt avfall hanteras ansvarsfullt.
Reglering, finansiering och kompetensförsörjning
För att påskynda tillståndsprocesserna uppmanar kommissionen till samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter. Den föreslår att medlemsländer som planerar kärnkraftsutbyggnad bildar en ”regleringsallians” där de kan närma sig gemensamma regelverk eller erkänna varandras beslut.
Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att intensifiera arbetet med slutförvar av använt kärnbränsle och rivning av anläggningar. Man vill även se en ökad satsning på återanvändning av använt bränsle, bland annat genom tillverkning av nytt bränsle i form av MOX (mixed oxide fuel).
Kompetensförsörjningen pekas ut som en central utmaning – både i form av vidareutbildning av befintlig personal och rekrytering av nya talanger. Samtidigt bör start-ups inom kärnkraftssektorn få stöd. En konkurrenskraftig och stabil leverantörskedja i Europa kräver långsiktiga åtaganden och ökad standardisering.
När det gäller finansiering rekommenderas medlemsländerna att tidigt investera och utforma politiska ramar som kan upprätthålla ett hållbart industriellt ekosystem.
De reviderade reglerna för elmarknaden inom EU öppnar för att medlemsländer kan stötta projekt genom att omfördela marknads- och byggnadsrisker. Finansieringen kan även ske via så kallade elköpsavtal (PPA), där stödmekanismer kan riktas direkt till producenten.
Kommissionen pekar också på andra modeller som prövas i exempelvis USA och Storbritannien, såsom en anpassad version av den reglerade tillgångsbasen.
– Kommissionen kommer att ge vägledning till medlemsstaterna om hur så kallade differenskontrakt kan utformas för energirelaterade projekt – inklusive hur dessa kan kombineras med elköpsavtal i enlighet med EU:s statsstödsregler – står det i dokumentet.
Den europeiska kärnkraftsindustrin kräver långsiktiga åtaganden
Rapporten nämner även kärnkraftens potential i fjärrvärme, industriella processer och produktion av radioisotoper. Den avslutas med ett konstaterande:
– För att blomstra kräver den europeiska kärnkraftsindustrin långsiktiga åtaganden, större standardisering och stärkt samarbete. Investeringar i industrins konkurrenskraft och försörjningskedja är avgörande, med målet att kunna verka globalt.
Emmanuel Brutin, generaldirektör för branschorganisationen Nucleareurope med säte i Bryssel, säger:
– Vi gläds åt att kommissionen erkänner de många fördelar som kärnkraften medför för Europa – men nu behöver EU ta fram en tydlig handlingsplan för policy och finansiering som gör det möjligt att förverkliga planerade investeringar. Det är också viktigt att alla politikområden förblir teknikneutrala.
En rapport som Nucleareurope nyligen låtit ta fram visar att med en produktionskapacitet på cirka 106 gigawatt bidrar den europeiska kärnkraftssektorn med 251,2 miljarder euro per år till EU:s ekonomi och genererar årligen offentliga intäkter på omkring 47,6 miljarder euro. Branschen sysselsätter mer än 883 000 personer.
Källa: Europeiska kommissionen / Nucleareurope
