Trots en stark uppgång på aktiemarknaden råder en ovanlig spänning i USA:s finansvärld. New York-börsen har återhämtat sig snabbt, men räntemarknaden signalerar oro. När S&P 500-index steg med nära tre komma tre procent efter besked om tullpaus mellan USA och Kina, uppstod det som flera bedömare kallar för en ekonomisk dubbla verklighet.
– Världens två viktigaste marknader sänder två helt olika budskap, konstaterade investeringsbolaget Fidelity International i ett kundbrev.
Medan börserna visar styrka och en vilja att blicka framåt, signalerar räntorna på statsobligationer något helt annat. Räntan på 30-åriga amerikanska statspapper passerade nyligen fem procent – för första gången sedan hösten 2023. Det är ett tydligt tecken på att investerare kräver allt högre ersättning för att låna ut pengar till den amerikanska staten.
I denna tudelade verklighet rör sig aktieinvesterare och obligationshandlare i motsatta riktningar. Småsparare fortsätter att köpa aktier, ofta uppmuntrade av Donald Trumps offentliga uttalanden. Samtidigt minskar större aktörer sin exponering mot aktiemarknaden och förhåller sig alltmer avvaktande.
Ett symboliskt ögonblick fångades av en fotograf på New York-börsen. I bilden syns en handlare, kallad Mike, vars ansikte utstrålar en blandning av vaksamhet och förvirring – trots att börsen just den dagen rusade uppåt.
Sänkt kreditbetyg väcker gamla farhågor
Moody’s beslut att nedgradera USA:s kreditbetyg från högsta nivån till näst högsta – Aa1 – har bidragit till marknadens osäkerhet. Även om beskedet inte kom som en överraskning, har det ändå förstärkt bilden av en ekonomi som saknar tydlig riktning.
Det är inte första gången USA förlorar sin toppbetyg hos ett kreditvärderingsinstitut. Redan år 2011 sänkte Standard & Poor’s sin bedömning, efter politiska strider kring skuldtaket. Fitch följde efter sommaren 2023, med liknande motivering. I samtliga fall handlar det om att staten saknar ett långsiktigt trovärdigt program för att hantera en växande skuld – som nu överstiger 35 000 miljarder dollar.
Kongressens budgetkontor (CBO) räknar med att räntekostnaderna uppgår till 952 miljarder dollar redan år 2025 – och stiger till 1 800 miljarder dollar inom tio år. Att finansiera budgetunderskottet blir snabbt en allt dyrare och politiskt känsligare uppgift, särskilt om räntorna fortsätter att stiga.
Börsen stiger – men marknaden förblir nervös
Donald Trumps ekonomiska linje försvårar ekvationen ytterligare. Han har lovat att förlänga och utvidga skattesänkningarna från 2017, vars giltighet löper ut i slutet av 2025. Dessutom har han talat om att sänka bolagsskatten och göra personliga skattesänkningar permanenta.
Prislappen för dessa reformer bedöms ligga mellan 3 000 och 5 000 miljarder dollar under det kommande decenniet. Moody’s motiverade sin nedgradering bland annat med att dessa planerade underskott hotar att växa ytterligare.
Trump-administrationen hävdar att skattesänkningar stimulerar tillväxt och investeringar – och därmed indirekt minskar underskotten. Men om inte utgifterna samtidigt minskar kraftigt, kan nettoeffekten bli det motsatta: större underskott, ökad oro och fallande förtroende på marknaden.
Hög risk trots stigande kurser
Även om börsen återhämtat sig på ytan, har inte hushållens förtroende följt med. Konsumenternas framtidstro är fortsatt dämpad – och det utgör ett reellt orosmoln. Inflationen har visserligen inte accelererat på sistone, men signaler från detaljhandelsföretag som Walmart tyder på att prisökningar kan vara på väg.
Walmart har flaggat för att vissa prisjusteringar är kopplade till ökade importkostnader till följd av Trumps tullpolitik. Skulle konsumentpriserna stiga ytterligare utan att lönerna hänger med, ökar risken för att recessionstanken åter slår rot.
Även om aktiemarknaden fortsätter att blicka förbi dessa risker, är osäkerheten större på räntemarknaden. Där väger kreditbetyg, skuldnivåer och potentiella budgetkonflikter tungt. Denna diskrepans kan bestå länge.
Börsen kan mycket väl fortsätta uppåt, stödd av stora teknikbolag. Samtidigt håller räntemarknaden fast vid sin mer pessimistiska syn, där finanspolitisk instabilitet, nedgraderingar och handelskonflikter dominerar riskbilden.
Trump har anledning att glädjas åt börsens utveckling – men i Vita huset är det troligen räntorna man följer mest noggrant.
Detsamma gäller för professionella investerare – och för handlare som Mike på börsgolvet i New York.
Källa: Kauppalehti (Affärstidningen)
