Elbilar tar över i Kina – tyska märken tappar mark

Siffrorna är tydliga. År 2019 såldes 18 miljoner bilar i Europa, inklusive Storbritannien och Schweiz. Under 2024 var siffran nere på 15 miljoner. I dagens takt riskerar marknaden att halveras inom tio år. Foto: Creative Commons Lic. Kredit: Domaxi
Siffrorna är tydliga. År 2019 såldes 18 miljoner bilar i Europa, inklusive Storbritannien och Schweiz. Under 2024 var siffran nere på 15 miljoner. I dagens takt riskerar marknaden att halveras inom tio år. Foto: Creative Commons Lic. Kredit: Domaxi

En onsdagsförmiddag i slutet av april i Shenzhen, i södra Kina. Det stora köpcentret Wongtee Plaza erbjuder mer än bara butiker och restauranger. Här kan kunder köpa en elbil under lunchpausen. På plats finns flera kinesiska bilmärken – däribland Lantu, som utomlands marknadsförs som Voyah. Deras modell Dream, en lyxig minibuss, kostar cirka 45 000 euro.

I baksätet sitter Zhao och Meng, ett ungt par från Dongguan. De är nyfikna på bilen, särskilt den breda soffliknande bakbänken och de stora skärmarna som gör det möjligt att både streama film och styra klimatet. Deras dotter klättrar nyfiket mellan sätena. Men priset avskräcker – bilen är något dyrare än vad Zhao tänkt sig. Han leds därför vidare till andra alternativ, bland annat till Zeekr, ett ungt kinesiskt märke som snabbt gjort sig ett namn. Där fastnar han för modellen 007 GT, en kombi med ett grundpris motsvarande cirka 25 000 euro.

Zhao säger att bilmärket egentligen inte spelar så stor roll. Det viktiga är att bilen går på el. – Det är framtiden, konstaterar han. Och i Kina är framtiden redan här. Redan förra året var över fyrtio procent av alla nyregistrerade bilar i landet antingen helelektriska eller laddhybrider. I mars i år hade andelen stigit till femtioett procent. Enligt den internationella energimyndigheten kan siffran nå åttio procent redan till år 2030.

Att ladda bilen är inget problem för Zhao. Hans arbetsgivare har nyligen satt upp fler laddstolpar på parkeringen. El är dessutom betydligt billigare än bensin. I många kinesiska städer är det även enklare att registrera en elbil än en bil med förbränningsmotor.

Tyska bilmärken tappar fotfästet i Kina

Det är framför allt kinesiska tillverkare som drar nytta av elbilsboomen. För utländska märken ser utvecklingen mer bekymmersam ut. Under 2024 minskade Volkswagens försäljning i Kina med nio procent jämfört med föregående år. För Mercedes och BMW var nedgången ännu brantare – minus nio respektive tretton procent.

Samtidigt är utbudet av elbilar på den kinesiska marknaden enormt. I år fanns totalt 327 helelektriska modeller till försäljning från 86 olika märken. På bilmässan i Shanghai i april visade tillverkarna upp ett överflöd av nyheter – många från märken som till och med kinesiska konsumenter knappt känner till.

För att skapa synlighet etablerar sig dessa märken på strategiska platser. Flera har öppnat showroom i stora köpcentrum eller på gågator. Telekomjätten Huawei använder en särskilt effektiv strategi: deras bilmärken Stelato och Aito visas sida vid sida med nya smartphones och annan elektronik. Poängen är enkel – den som kommer in för att titta på en mobiltelefon kanske också provsitter en elbil.

Tillbaka i Wongtee Plaza funderar Zhao och Meng fortfarande. På frågan om de kan tänka sig att köpa en tysk bil svarar Zhao att hans gamla bil var en Volkswagen. – En bra bil, säger han och pekar mot ett showroom där Volkswagens logotyp fortfarande hänger kvar. Men bilhallen har tagits över av försäljare av handväskor och hudkrämer. Några bilar finns inte längre att se där.

Krav på förenklade regler för småbilar i Europa

Samtidigt som den kinesiska bilindustrin expanderar står den europeiska still. I ett gemensamt uttalande i franska Le Figaro varnar Stellantis vd John Elkann och Renaults koncernchef Luca de Meo för att Europas bilmarknad är i kris. – Marknaden har varit i nedgång i fem år. Den är ensam bland världens stora marknader om att ännu inte ha återhämtat sig efter pandemin, säger Elkann.

Enligt de Meo beror mycket av problemen på att industrin – särskilt tyska tillverkare – fokuserat för mycket på dyra premiumbilar. Det har påverkat både utbud och reglering. – Resultatet är att bilarna blir tyngre, mer komplexa och dyrare. Vanligt folk har inte längre råd, säger han.

Kritiken riktas också mot regelverken inom EU. Små, billiga stadsbilar måste ofta uppfylla samma krav som stora lyxbilar, exempelvis när det gäller krocktester och säkerhetsutrustning. De Meo frågar retoriskt om en liten bil verkligen behöver utrustas med avancerade filhållningssystem.

De två toppcheferna efterlyser därför särskilda regler för småbilar – och uppmanar länder som Frankrike, Italien och Spanien att gå före. – Europa måste hitta tillbaka till folkbilen, säger Elkann. Annars hotar nedläggningar och förlorade jobb i tillverkningsindustrin.

Källa:
Süddeutsche Zeitung, Le Figaro