Speglar Regeringens rådande tvetydighet till företagande
Ur ett småföretagarperspektiv är vårbudgeten ingen munter läsning. Trots att landet är mitt uppe i en rejäl högkonjunktur och de statliga finanserna är stabila, mycket tack vare företagens framgångar är det svårt att hitta några spår av tacksamhet och förtroende för Sveriges företagare. Regeringens rådande tvetydighet till företagande är anmärkningsvärd. Å ena sidan satsar man mycket resurser på arbetsmarknadsåtgärder med ett byråkratiskt komplicerat system. De erbjuder subventionerade anställningar för att sänka anställningskostnaderna för att minska det utanförskap som skapats genom allt för höga anställningskostnader.
Samtidigt så misstänkliggör man hela branscher som arena för svartjobb och fusk genom att utöka systemet med personalliggare till fler branscher och dessutom satsa mer pengar på att utöka kontrollerna. Därutöver ska småföretagare få den delikata uppgiften att leverera månadsvisa uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen med huvudsyfte att minska eventuellt fusk. Regeringen säger därmed att alla som kan jobba ska jobba men det ska stå dem dyrt som försöker skapa jobb som inte är subventionerade.
Skatteintäkterna på företagande är större än prognostiserat och regeringen bedömer att denna utvecklingen kommer att fortsätta växa fram till år 2021. Genom denna prognos kan sittande regeringen legitimera sin jakt på företagsamhet genom att höja skatter på företagande, utmåla småföretagare som potentiella skattesmitare och tillsätta en besk krydda av misstänksamhet mot de företagare som är grunden för landets välfärd. Med ett sådant recept finns det risk att den välsmakande fördelningskakan faller ihop som en misslyckad sufflé in i den lågkonjunktur som lurar bakom hörnet.
