Forskare vid Carnegie Science/Deep Carbon Observatory i USA upptäckte nyligen ett sätt att prognostisera förekomsten av mineraler som är kända för vetenskapen och var man ska leta efter nya värdefulla mineraler, som guld och koppar.
Denna banbrytande studie, som har publicerats i tidskriften American Mineralogist, baserar sig på så kallad nätverksteori. Det är en metod som används för att analysera bland annat utbredning av sjukdomar eller omfattning av terroristnätverk.
Enligt forskarna bidrar metoden till att avslöja mineralernas och malmförekomsternas diversitet och spridning över hela världen, mineralutveckling under olika tidsperioder, utformningen av nya trender och nya gruvprojekt.
- Sökandet efter nya mineralfyndigheter pågår oavbrutet, men upptäckten av en malmförekomst har hittills varit mer en fråga om lycka än vetenskaplig prognos. Med hjälp av stora mängder data kan allt detta förutsägas med större exakthet, säger Dr. Morrison, som har deltagit i projektet.
Mänskligheten har under århundraden samlat in stor mängder av information om över 5 200 kända mineralarter och var och en av dessa mineraler har en unik kombination av kemisk sammansättning och atomstruktur.
Miljoner mineralprover från hundratusentals platser runt om i världen har registrerats och katalogiserats. Det rör sig om databaser, som innehåller detaljer om varje upptäckt mineral, om alla kända fyndplatser och förekomsternas ålder och detta gigantiska ”magasin” växer ständigt.
Databaserna registrerar också väsentlig information om kemiska sammansättningar och om en mängd fysikaliska egenskaper, inklusive hårdhet, färg, atomstruktur och mer.
I kombination med data om den omgivande geografin, den geologiska inriktningen och samexisterande mineraler, har forskare idag tillgång till enorma mängder data, som nu kan analyseras.
Fram tills nyligen saknade forskarna de nödvändiga modellerings- och visualiseringsverktyg, som nu möjliggör användningen av dessa väldiga lager av information.
Nätverksanalyser erbjuder ny inblick i mineraler. Komplexa datamängder bidrar till att öka förståelsen för sociala medier, stadsmönster och metaboliska processer för att nämna några exempel.
- Big data är en stor sak. Vi hör ständigt om att förfarandet används på alla sorters områden inklusive medicin, handel och även USA: s nationella säkerhetsmyndighet använder den för att analysera telefonsamtal, men tills nyligen hade ingen tillämpat bigdatametoder inom mineralogi eller petrologi, Jag tror att den här analysmetoden kommer att öka mängden av mineralfynd på ett sätt som vi inte ens kan föreställa oss just nu, säger Dr. Hazen, som också deltog forskningsprojektet.
Nätverksanalysstekniken gör det möjligt för olika slags jordforskare att ta del av data från tusentals mineraler som har samlats från hundratusentals platser. Dessa visualiseringar kan avslöja banbrytande mönster av förekomster och distribution, som annars döljs i ett kalkylblad.
”Big data” ger med andra ord en intim och detaljerad bild av vilka mineraler som samexisterar med varandra samt vilka geologiska, fysiska, kemiska och vilka biologiska egenskaper är nödvändiga för deras utseende.
Utifrån dessa insikter blir det, enligt forskarna, relativt lätt att ta steget över till att kunna förutsäga vilka mineraler som saknas från vetenskapliga listor, samt vart man ska gå för att hitta nya malmförekomster.
Enligt Dr Hazen kan nätverksanalyserna ge visuella ledtrådar till mineralogister om vart man ska gå och vad man ska leta efter.
- Det här är en helt ny idé och jag tror att den kommer också att öppna en helt ny riktning inom mineralogin.
”Big data” - metoden och - tekniken har redan använts för att förutsäga 145 hittills okända kolbärande mineraler och var man skulle kunna upptäcka dessa, vilket ledde till skapandet av forskningsteamet Deep Carbon Observatory's Carbon Mineral Challenge. Tio mineraler har hittats hittills.
Källa: Deep Carbon Observatory's Carbon Mineral Challenge
